Stämpelklockan klämtar för sista gången

Riiing! Väckarklockan. Frukost. Kläder. Tandborstning. Lämna. Pendla. Jobba, jobba, jobba. Lunch. Jobba, jobba, jobba. Pendla. Hämta. Handla. Lekpark. Middag. Bada. Läggning. Städa. Trädgård. Tvätta. Träna. Vänner. Sambo. Tv. Läsa. Sooova. Livsschemat är minst sagt fullspäckat för de allra flesta. Tänk om vi skulle ompröva hela samhällets arbetsstrategi.

På 70-talet slutade vi arbeta lördagar. Rädslan för konkurs var stor för många företag, men idag talas det om att produktiviteten har fördubblats sedan dess. Och nu höjs rösterna om åtta timmars dagar som en förlegad norm. Andelen arbetsplatser som prövar sex timmar långa arbetsdagar med full lön ökar. Förhoppningen är nöjdare medarbetare, färre sjukskrivningar och bättre effektivitet.

”Ingen arbetar effektivt åtta timmar i sträck, det är helt enkelt inte möjligt och särskilt inte med arbetsuppgifter där du förväntas vara smart hela tiden. Vi är övertygade om att procenten effektiv tid ökar när arbetstiden kortas (vi vet inte än men får väl se vad som händer) och därför förlorar företaget inte särskilt mycket faktiskt arbetad tid trots mycket mindre tid på kontoret”.

Så skrev byrån Brath som arbetar med sökoptimering redan år 2013 när de införde ny arbetstid. De pekar på att medarbetarna får lättare att hämta på förskolan, mer tid till träning, laga middag och vila. Allt det där vi behöver för att må riktigt bra. Och mår vi riktigt bra kan vi också prestera riktigt bra på jobbet.

Oss reklambyrå var inne på samma spår när de i början på året gick ned till sex timmarsdagar. Det går inte att vara kreativ åtta timmar. Vardagsstressen behöver minska. Livspusslet behöver bli lättare att lägga för att jobbprestationen ska öka.

Men för båda arbetsplatserna handlar det inte om att göra mindre, utan samma mängd arbete men mer effektivt och på kortare tid. Det handlar om bättre planering och samarbete. Och att se att kreativitet och inspiration som odlas på fritiden kommer jobbet till nytta. För att inte tala om en bättre hälsa för minskad sjukfrånvaro, en gigantisk kostnad för samhället varje år. Plus minus noll för minskad arbetstid?

På Toyota Center i Mölndal testades kortare arbetspass redan 2002 för att snabbt bli permanent. Personalen delades in i två skift, öppettiderna förlängdes och lokalerna nyttjades mer effektivt. Mindre sjukskrivningar och en personal som mår bättre, vittnar vd:n om.

Men det är inte bara tjänste- och industriföretag som satsar på kortare arbetsdagar. Även Mölndals sjukhus har förlängt projektet med sex timmars arbetsdag för operationsavdelningen. Lättare att rekrytera ser de som en stor vinst.

Svartedalens äldrecentrum är kanske det mest omskrivna. Ett års försökstid visar att sjukfrånvaron minskar samtidigt som den ökar markant på äldreboendet som används som jämförelse. Anställda känner sig lugnare och piggare något som även brukare och anhöriga känner av. Trots det har projektet haft kniven mot strupen och nästan blivit nerlagt innan projekttiden löpt ut. Anledningen är politisk oenighet och kostnaderna för projektet.

Det är viktigt att kunna se att vinsterna övervinner miljonerna som det faktiskt kostar.

Enligt sociolog Roland Paulsen ägnar vi idag cirka två timmar av arbetsdagen till att ringa privata samtal och slösurfa. Två timmar vi istället kunde lägga på att odla och nära vårt privata liv. Vara människa och inte medarbetare. Samtidigt som försök för arbetstidsförkortning pågår blir vi också mer och mer mobila medarbetare.

Vi lever i eran Det gränslösa arbetslivet. Jobbar vi kanske mer än åtta timmar om dagen eftersom vi tar några minuter här och en timme där på kvällen? Eller spelar timmarna egentligen mindre roll för de som har ett arbete som kan anpassas till när det passar oss bäst? Utmaningen är att få ihop vardagen, att vara både människa och medarbetare.

Det är inte längre den fysiska arbetsplatsen och stämpelklockan som avgör om du är en god medarbetare – utan det du faktiskt presterar, oavsett tid.