Stormsäkra din leverantörskedja – ”Hela Europa är amerikaner”

– Vi är med i deras intressesfär. Ifall du tittar på svenska nyheter är amerikanska händelser mer prioriterat än nyheter från någon annan del av världen. Hela Europa är ”amerikaner”, de finns till exempel demonstrationer mot ICE i Italien, vilket egentligen är lite absurt, säger Daniel Ekwall, expert på leverantörskedjor.

Han menar att vi kan vara på väg in i en mer regionaliserad, eller så kallad ”multipolär”, värld som är uppdelad mellan USA på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra.

Och vad innebär det då för hur vi ska tänka angående leverantörskedjor?

– Vi måste ha koll på vilka andra länder som är med i samma intressesfär och försöka få leverantörer och produktionsandelar i de länderna. Men, medan vi varit i den amerikanska sfären länge påverkar såklart ändå Trumps politik, retorik och tullkrig också.

Måste ta mer marginal

Daniel Ekwall är professor i Textilt Management på Högskolan i Borås och har skrivit och forskat om just leverantörskedjor. Han menar att det länge varit önskvärt med strömlinjeformade kedjor, sådana som är så effektiva och optimerade som möjligt då de genererar mest välstånd. Men nu kommer flexibilitet att få en större tyngd.

– Vi måste ta marginal, transportkostnaden kommer gå upp och försäkringar kommer bli dyrare. Fragmenteringen av världshandeln innebär också att du kommer vilja ha fler produktionsanläggningar än tidigare.

Men flexibilitet behöver inte uppnås genom att äga många delar i den egna produktionskedjan utan kan även handla om att äga mindre och i stället köpa in fler varor och tjänster.

– Då får du en längre kedja och mindre kontroll men också mer flexibilitet i det scenariot. Få men vissa branscher kommer att använda sig av den tekniken.

Vad väger tyngst: robusthet eller flexibilitet?
– När ett företag byggs upp är det viktigt att vara robusta och kunna stå emot skakningar. Men det går också ha båda två genom att ha flera enheter som du kontrollerar, men det är det tyvärr bara något som de stora bolagen kan göra. De små saknar generellt de ekonomiska musklerna.

Han menar dock att det inte är bra att göra generaliseringar så som att ”alla ska satsa på robusthet och flexibilitet”. Att det är svårare än så helt enkelt.

– Det går inte att ge ett universellt svar, det beror på storlek på företaget och vilken bransch det handlar om. Mindre bolag har alltid svårare att skaffa sig insikt och inflytande över sina leverantörskedjor.

Mindre företagens fördel

Medan en stor budget ger mer kontroll i leverantörskedjan har mindre företag fortfarande saker att säga till om, kanske rentav en usp.

– Ett litet bolag har större möjlighet till att vara rörliga. De kan också fortfarande göra egna efterforskning och välja leverantörer med flexibla leverantörskedjor i rätt sfär, alltså den amerikanska. Men det kostar att göra sådana efterforskningar vilket de flesta inte har råd med. Mindre aktörer kan däremot gå med i samarbeten med större företag, säger Daniel Ekwall.

När det kommer till de vanligaste blinda fläckarna och döda vinklarna inom leverantörskedjorna så är det de stora händelserna som oftast går oss förbi.

– Det är svårt att pricka rätt på stora politiska händelser. Idag är det till exempel fredsförhandlingar igen i Geneve mellan Ryssland och Ukraina, det kommer troligtvis att misslyckas men det skulle också kunna bli fred idag. Då skulle ingen vara beredd på det. Samtidigt är det lättare att ha koll på och förutspå exempelvis nya EU-regler. Vilket såklart också är viktigt.

För att säkra sina leverantörskedjor trots en oförutsägbar omvärld menar Daniel Ekwall i övrigt att mindre bolag kan satsa på att ha alternativleverantörer, speciellt för energileverantörer, så att man har fler val ifall olyckan är framme.

Vad är viktigast för att skapa en leverantörskedja som håller även i kristider?
– Du ska ha bra leverantörer och tänka flera steg tillbaka i kedjan.

I en rapport från 2025 som samlat ihop tidigare forskning om att skapa en resilient leverentörskedja, från det australienska universitetet Edith Cowan University, framhävs en proaktiv trestegsmodell. Där i ingår:

• Beredskap: Att proaktivt förbereda sig genom strategisk planering och resursallokering för att minimera effekterna av framtida störningar.

• Reaktion: Förmågan att agera omedelbart och effektivt när en kris väl inträffar.

• Återhämtning : Att snabbt återfå optimal operativ effektivitet, ofta genom att omkonfigurera verksamheten för att stärka konkurrenskraften.

Precis som de största skyskraporna måste vi planera både flexibelt och stabilt för att kunna bygga högt. Speciellt om en storm drar över Sverige.