Många är de regioner som genom åren har sneglat mot Jönköping för att hämta inspiration till de egna verksamheternas förbättringsarbete. Kanske beror det på att regionen har använt kvalitet som styrmodell för hela vårdsystemet i över 30 års tid, men förmodligen också för att invånarnas intressen – oavsett om det rör patienter eller passagerare – alltmer ofta sätts i första rummet.
Ydmans 4 knep för framgångsrik välfärd – utan att spränga budgeten
Förbättringsarbete Region Jönköping beskrivs ofta som ”bäst i klassen” när det kommer till att förbättra processer med hjälp av optimerad resursanvändning, så att notan inte riskerar att sticka iväg. Här ger regiondirektör Jane Ydman sina fyra starkaste tips på hur man kokar soppa på en spik.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Regiondirektör Jane Ydman har arbetat i cirka 20 år inom region Jönköpings län. Hon har drivit regionens kvalitetsarbete i såväl medvind som motvind, och förklarar att framgångsreceptet går att dela upp i fyra segment.
1. Utmana och skruva på arbetssätten
– Det är väldigt vanligt inom offentlig sektor att vi fastnar i gamla hjulspår eller sätter vår tilltro till större reformer och förändringssatsningar. Men för att fortsätta säkra kvaliteten med befintliga skattemedel måste vi ständigt våga skruva på de metoder vi redan har, säger hon.
Om en verksamhet inte regelbundet utmanar de rådande arbetssätten går det aldrig att avgöra om dessa metoder faktiskt skapar resursoptimering eller ej, förklarar Jane Ydman.
En modig organisation kommer alltid att ta snabbare steg framåt än en bekväm sådan.
2. Gör noggranna riskbedömningar
Att vara modig är dock inte synonymt med att vara vårdslös och dumdristig.
– Vi ska alltid kunna skärskåda oss själva och tillföra nya arbetssätt eller för den delen ta bort utdaterade metoder och funktioner när vi upplever att de inte tillför nytta. Men det handlar självklart inte om att helt plötsligt slopa livsviktiga funktioner bara för att vara proaktiv, säger hon.
Att riskbedöma vad som händer om en avdelning skriver en viss typ av rapport varannan månad istället för varje månad, är till exempel också en förbättringsåtgärd. Det är en administrativ förändring som kan göra stor skillnad utan att riskera kaos.
3. Skär inte slentrianmässigt ner på utvecklingspotten
När kassan av någon anledning börjar sina snabbare än planerat är det lätt att strypa utgifter som rör så kallade ”mjuka värden”. Det är fel väg att gå menar Jane Ydman.
– Offentlig sektor tenderar att skära ganska frikostigt i de budgetar som ser ut att ligga utanför kärnverksamheten. Jag tror att det är viktigt att vara lite omsorgsfull kring den typen av åtgärder. Om man har en övertygelse om att regionen ska präglas av ständiga förbättringar, då måste vi kunna ta en liten ekonomisk dipp utan att allt utvecklingsarbete hamnar i farozonen, säger hon.
4. Förbättringsarbetet behöver alltid fortlöpa
Jane Ydman understryker vikten av att arbeta med utveckling, förbättring och innovation i såväl goda som dåliga tider. Annars är risken stor att detta fokus anses vara en bonus snarare än en integrerad och självklar del av det vardagliga arbetet.
– Vissa år har vi haft ovanligt gott om resurser. Bra befolkningsutveckling och stabila skatteintäkter har lett till ett gynnsamt reformutrymme, men vi har inte slutat arbeta med ständiga förbättringar för det. Om man bara sätter in förbättringstänket när det är skralt i kassan kommer man aldrig kunna bygga en långsiktig stabilitet, säger hon.
Hur stor del av ert fokus utgår från regionens patienters och resenärers behov?
– Jag skulle säga att det är en allt större del av vårt fokus. Om man endast har ett inifrån- och utperspektiv riskerar man att lägga pengar och tid på satsningar som inte ens är efterfrågade. Men om vi ständigt lyssnar på de som vi är till för, ja då säkerställer vi att vi inte felanvänder resurserna.


