Rusta verksamheten inför tuffa lägen – Kasam skapar motståndskraft

– Jag ville skriva en handbok som inte kändes klämkäck utan tvärtom handgriplig för organisationer och med en välbeforskad teori som bas. När jag stötte på Kasam insåg jag att den modellen faktiskt täcker in allt vi behöver för att må bra, säger hon.

Det salutogena synsättet handlar om att acceptera att livet och arbetslivet emellanåt kommer att vara riktigt svårt och utmanande, och en uppsminkad gris har aldrig varit en effektiv krishantering.

– Det är oundvikligt att vi kommer möta tuffa situationer. Därför ska vi stärka det som stärkas kan, vilket är våra motståndsresurser. Det här kommer att hjälpa oss att undvika trubbel, men också att ta oss loss ur trubbel när vi väl hamnar där, säger hon.

De tre komponenterna i Kasam är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Inom många verksamheter, inte minst inom vård, skola och omsorgssektorn, finns en stark inneboende Kasam förklarar Ann-Sofie Forsmark.

– De har otroligt meningsfulla uppdrag, de som arbetar inom dessa verksamheter vet också oftast precis vad de behöver göra och vad de behöver veta för att göra sitt jobb på bästa sätt. det är begripliga uppgifter. Men ändå blir arbetet ofta helt ohanterligt – på grund av hur det är organiserat och ofta på grund av bristande resurserm vilket hör till begriplighetsdelen, säger hon.

Det är därmed inte så konstigt att vårdpersonal mår dåligt trots att de räddar liv, tillägger Forsmark. Deras engagemang påverkas inte bara av hur tung arbetsbelastningen är, utan också om hur deras insatser värdesätts, om de får tillräckligt med feedback, och att deras åsikter och upplevelser spelar roll.

– Om de här faktorerna brister sjunker känslan av sammanhang. Att ett jobb är rättvist är kanske inte det som får en medarbetare att studsa upp ur sängen på morgonen, men om den faktorn inte ens finns där, då blir det ”hål i golvet” kan man säga.

I vilken ände kan då en ledare börja, för att kartlägga arbetslagets Kasam-nivå?

– Jag har gjort ett litet frågebatteri som kan vara bra att utgå från i det läget: Hur gör vi så att våra medarbetare känner sig delaktiga i att driva utveckling? Hur ser vi till att resurser anpassas till krav på oss? Hur ger vi feedback, och hur tar vi hand om samarbete och möjlighet till återhämtning? Det är stora strategiska frågor som de flesta organisationer förhoppningsvis redan har benat i, säger hon.

För att säkerställa att medarbetarna har en stark känsla av sammanhang gäller det att löpande besvara dessa frågor. Kasam är en färskvara. 

– Det vi ser i forskningen är att människor med högre nivåer av Kasam har lägre risk att hamna i såväl psykisk som fysisk ohälsa. Till exempel klarade sig sjuksköterskor med en hög nivå av Kasam bättre under pandemin än deras kolleger som inte hade den motståndskraften, säger hon.

Ann-Sofie Forsmark är i grunden ekonom och menar att Kasam har en enorm potential som lönsamhetsmodell. 

– När jag frågade tidigare kollegor inom revisionsbranschen vad de tyckte var den roligaste delen av jobbet svarade de ”att tillsammans lösa svåra problem för våra kunder”. Jag tror det finns en potential för arbetsgivare att förstå bättre vad som faktiskt skapar en känsla av meningsfullhet. De flesta vill lära sig nytt och utmanas i sitt yrke snarare än att få gå på coola kickoffer, säger hon.

Varför är det här synsättet inte redan en självklarhet inom svenskt arbetsliv idag?

– I de allra flesta fall är boven i dramat bristande förståelse för behovet av tydlighet och begriplighet. Även i ett samhälle som befinner sig i ständig förändring måste vi kunna skapa begriplighet kring den uppgift vi just nu har för händer. Annars kommer vi inte må bra.