Pomodoro-tekniken är en metod för tids- och fokusstyrning som syftar till att hjälpa hjärnan arbeta mer effektivt genom tydliga arbetsintervaller och regelbundna pauser.
Därför blev tomaten så hyllad – och så undviker du metodens risk
Förbättringsarbete Tycker du att fokusmetoden Pomodoro stjälper mer än den hjälper? Då kan det vara utförandet som brister. Pomodoro hjälper till att stänga ner distraktioner och optimera vår koncentration, men vi behöver ha en sund inställning till hur metoden praktiseras. Det menar psykologen Michael Soderling.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Bakom metoden står mjukvaruutvecklaren Francesco Cirillo, som när han under sin tid som universitetsstudent i slutet av 80-talet ville hitta en metod för att studera mer effektivt.
Han tog då fram kökstimer formad som en tomat – pomodoro på italienska – och började dela upp sitt arbeta i korta intensiva pass. Arbetspassen om 25 minuter varvades med fem minuters återhämtning. Efter fyra sådana arbetsintervaller tas en längre paus på 15–30 minuter.
Under arbetspassen ska all uppmärksamhet riktas mot en enda uppgift, utan distraktioner som mobiltelefoner eller sociala medier. Många som använder den klassiska Pomodoro-metoden upplever förbättrad koncentration, ökad produktivitet och en större känsla av kontroll över sin tid.
Psykologen och konsulten Michael Soderling arbetar med organisationsutveckling. Han lyfter fram ytterligare vinster med att låta hjärnan arbeta i tydliga intervaller.
– Den stora fördelen är ett fenomen som många säkert upplevt. När man diskar eller dammsuger eller är ute joggar kommer plötsligt lösningen på ett problem man brottats med. I de pauser man tar när man jobbar med pomodoro inträffar ofta samma fenomen, säger han.
Pomodoro-metoden har sedan uppkomsten hyllats över hela världen. Effekten förklaras med att korta tidsbegränsade arbetspass gör det lättare att komma igång, särskilt med uppgifter som känns stora eller krävande. Tidsramen skapar en mild tidspress som kan minska prokrastinering och öka motivationen. Pauserna spelar en lika viktig roll, eftersom de förebygger mental trötthet och hjälper hjärnan att behålla fokus över tid.
Men modellen är inte fördelaktig om den följs på ett bokstavstroende vis, förklarar Michael Soderling.
– Den potentiella nackdel jag kan se handlar om tillämpningen. Om du är inne i ett flow, bryt inte bara för att det gått ett exakt antal minuter. Var flexibel i tillämpningen.
Vad är tror du är den största faran med att inte få ett jämnt flöde av återhämtning under ett arbetspass?
– Arbetsminnet fungerar sämre och det blir större risk för slarvfel. Att hålla uppmärksamheten riktad mot rätt uppgift blir svårare och kopplat till det blir man mer lättdistraherad.
Tror du att det finns vissa typer av uppdrag där denna metod fungerar särskilt bra?
– Ja, uppgifter som är avgränsade. Till exempel skrivande, inläsning, programmering av mindre delar och administrativt arbete.


