Inga produkter i varukorgen.
Varningen: Kortare arbetstid kan göra Sverige fattigare
Forskning
Det uppmärksammade förslaget att förkorta arbetsveckorna från 40 till 35 timmar kritiseras i en ny rapport.
Svenskt Näringsliv skriver att konsekvenserna riskerar att bli ett fattigare samhälle.
Dessutom lär bristyrken drabbas hårdast.
Svenskt Näringsliv varnar kring förslaget kring förkortad arbetstid.
Foto: Genrebild
I en del rapporter om förkortad arbetstid har flera fördelar listats med ett nytt system, i det fall man skulle gå ner från 40 till 35 timmars arbetsveckor. På tisdagen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om frågan som är aktuell.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Föreningen skriver att konsekvenserna skulle bli en kraftigt förvärrad kompetensbrist och att arbetsgivare i snitt skulle behöva anställa 8,1 procent fler medarbetare för att upprätthålla samma produktion och välfärd.
Kan göra Sverige fattigare
Det skulle motsvara runt 400 000 nyanställningar. Därtill skriver de i sin rapport att redan 137 000 personer saknas på arbetsmarknaden vilket skulle öka omfattningen av kompetensbristen till över en halv miljon människor.
Särskilt hårt skulle bristyrken som industrin, vård och omsorg, skola och teknik drabbas i branscher där det redan i dag kan vara svårt att rekrytera. Bland annat skulle 4 000 nya läkare behövas.
Samtidigt menar Svenskt Näringsliv att ekonomin på längre sikt väntas anpassa sig till de nya förutsättningarna men detta genom ett fattigare samhälle, minskad tillväxt och lägre produktion.
I vintras uppmärksammade SVT en norsk och svensk studie där elva arbetsplatser testat kortare arbetsveckor. Då hade de nått goda resultat, som bättre mående och ökad produktivitet. Då sa Jeanette Hedberg, förhandlingschef på Sveriges kommuner och Regioner att det inte skulle vara genomförbart i stor skala.
– Det riskerar att försämra arbetsmiljön, sa hon till SVT.
