Sämre kvalitet på utbildning i glesbygden – ”Svensk skola är inte likvärdig”

Skola Elever som bor i glesbygd har sämre förutsättningar att få en utbildning på samma nivå som elever i andra delar av landet. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Sämre kvalitet på utbildning i glesbygden – ”Svensk skola är inte likvärdig”

Skillnaderna mellan glesbygd och större orter beror bland annat på att det är svårt att rekrytera behöriga lärare, och att färre lärare i glesbygd har rätt utbildning. Små skolor kostar också mer, vilket gör det svårare för kommunerna att fördela pengar efter elevernas behov.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Alla elever har rätt till en bra skola där utbildningen håller hög kvalitet. Det ska gälla oavsett var man bor. Men svensk skola är inte likvärdig, och det drabbar eleverna i glesbygden, säger Sophie Casson Lindbäck, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.

I genomsnitt får grundskoleelever i glesbygd lägre betyg än elever i andra kommuner. Färre når också de högsta betygen A och B. En förklaring är att många föräldrar i glesbygden har kortare utbildning, vilket forskningen visar påverkar barnens skolresultat. Därför behöver skolorna i glesbygd jobba mer kompensatoriskt, alltså ge mer stöd till de elever som behöver det mest. Men rapporten visar att skolorna inte riktigt lyckas med detta.

I mycket glesa kommuner har bara 61 procent av lärarna behörighet i minst ett ämne, jämfört med 72 procent i övriga kommuner. Många kommuner ligger långt från universitet som utbildar lärare, och avstånden gör det mindre attraktivt för lärare att flytta dit.

Att skolorna ligger långt ifrån varandra innebär också höga kostnader för skolskjuts. Små skolor med få elever blir dyra att driva, och det gör det svårt för kommunerna att fördela resurser rättvist. I vissa fall kan det leda till diskussioner om nedläggningar, men då måste man samtidigt ta hänsyn till att restiden för eleverna inte blir orimligt lång.

– Glesbygdskommuner har svårare förutsättningar jämfört med andra kommuner, och det är förutsättningar som de själva inte kan påverka i särskilt stor omfattning. Det är därför viktigt att uppmärksamma detta och att insatser görs så att även glesbygdseleverna får en likvärdig utbildning av god kvalitet, säger Sophie Casson Lindbäck.

Rapportförfattarna varnar också för framtida utmaningar. Antalet barn väntas minska i hela landet de kommande tio åren, men glesbygden riskerar att drabbas extra hårt. Sex av tio kommuner i glesbygd har redan övervägt att lägga ner skolor, även om bara två av tio faktiskt har gjort det de senaste fem åren.

Rapporten belyser också att det samtidigt finns vissa fördelar med glesbygdsskolor. Personaltätheten är ofta högre, klasserna mindre och miljön upplevs som tryggare. Lärare, skolledare och elever lyfter fram att små klasser kan ge bättre undervisning och en mer personlig relation mellan elever och lärare. Personalomsättningen är också lägre och engagemanget från lokalsamhället stort.

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.