Inga produkter i varukorgen.
Han varnar för öppenhetens baksida – från frihet till lydnad
Förbättringsarbete Transparens lyfts ofta fram som ett självklart verktyg för att främja kvalitet, ansvar och effektivitet i organisationer. Men är ökad insyn alltid av godo? Organisationsforskaren Mats Alvesson varnar för en utveckling där transparens blir mer symbol än substans – och där rädslan för att göra fel ersätter viljan att tänka fritt.
Många företag och organisationer har förvandlats till ”dumhetsmaskiner” där annars smarta personer slutar reflektera och bara tänker ”innanför boxen” enar Mats Alvefors. Foto Martin Harris.
– Inget är endast av godo. Professor Yiannis Gabriel omtalar moderna orgainisationer som glasburar. Webers byråkratiska järnbur är en klassiker – med mycket regler och rutiner. I glasburen är folk väldigt synliga. Det blir en källa till ofrihet, säger Mats Alvesson.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ökad transparens i sig kan varken tolkas som positivt eller negativt, menar Mats Alvesson. Det beror såklart på vilken typ av transparens man talar om, men om man tar lönetransparens som exempel är det inte alltid positivt att lyfta problem till ytan, beroende på hur man ser på frågan.
– Det kan leda till att man fokuserar på saker man annars inte lagt så mycket vikt vid, speciellt om man inte har mycket kunskap om hur det ser ut i övrigt. Då kan man börja jämföra sig och se att den personen har högre lön, varför är det så, och så kommer man på teorier som ibland kan hindra en i arbetet, säger Mats Alvesson.
Men är det inte bara att problemen kommer till ytan om det rör sig om exempelvis ojämlikhet och diskriminering?
– Absolut, problemen uppmärksammas, men det är en fråga av var man vill lägga fokus.
För mycket transparens kan leda till för mycket likriktat tänkande, vilket hämmar organisationers utveckling, menar forskaren.
– Ibland kan transparens underlätta kommunikation och återföring. Men lärande och utveckling kan kräva frihetsgrader, göra ting som misslyckas. Mycket bör ej vara alltför exponerat. Ett stort problem är också övertron på formell dokumentation. Det är tidskrävande och kan motverka fritt tänkande, säger Mats Alvesson.
Kan leda till ”funktionell dumhet”
Ett begrepp Mats Alvesson etablerat i sina studier är ”funktionell dumhet” – där medarbetare anpassar sig så pass mycket till vad de tror arbetsgivaren vill ha att de inte längre bidrar med att utveckla verksamheten.
– Transparens kan ibland betyda överreglering och även allmänt stimulera försiktighet och ha ryggen fri. Viktigast blir att göra allt formellt rätt och se till att man är granskningsbar.
För att bäst balansera mellan kontroll och förtroende i en transparens organisation menar Mats Alvesson att man måste arbets med organisationskulturen och ha en acceptans för att saker kan bli fel.
– Man måste ha en selektivitet och viss tolerans för att det blir fel. Man accepterar smärre problem och pinsamheter och söker fokusera på den större bilden och slutresultat. Tyvärr blir det inte sällan mycket kontroll. Lagstiftning och interna regelverk styr inte sällan väl fyrkantigt.
Det är en utmaning att rent kulturellt arbeta för att transparens inte leder till rädsla och tystnad.
– Fokus på resultat och meningsfullt arbete kan bidra. Man måste bekämpa rädslans kultur och den överdrivna försiktighet som brer ut sig.
Vilken roll bör transparens spela i kvalitetsarbete framöver?
– Det finns legitima skäl till dokumentation och att ha och sprida information. Men jag tror det vore bra med lite mer kontroll på verksamhetens praktik och resultat. Tillsynsmyndigheter kan exempelvis göra lite bredare bedömningar och göra oanmälda besök och ibland kanske begära dokumentation när så bedöms angeläget. Men det är som sagt stor variation ifråga om olika frågor och olika slags transparens, säger Mats Alvesson.
