Brottsuppklarning och kostnadseffektivitet är på en lägre nivå nu än för tio år sedan, visar en granskning av Riksrevisionen. Den huvudsakliga anledningarna till utvecklingen är enligt Riksrevisionen otydlig styrning som inte har fokuserat tillräckligt på resultat
Polisens kvalitets flopp – ”otydlig styrning”
Granskning När polisen genomgick en omfattande omorganisation 2015 och fick större anslag skulle kvaliteten bli bättre – i stället blev det sämre, visar en granskning av Riksrevisionen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
2015 var året som länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen slogs ihop till en och samma nationell enhet. Tanken var att sammanslagningen skulle leda till bättre kvalitet, så blev det inte.
Mellan 2014 till 2024 sjönk antalet uppklarade brott minskade med 13 procent och procenten uppklarade brott minskade med tre procentenheter. I rapporten skriver Riksrevisionen om varför brottsuppklarandet sjönk efter reformen:
”Enligt Statskontoret berodde det på att det tog ett tag innan reformen kunde ge resultat. Enligt andra berodde det på att inte tillräcklig hänsyn hade tagits till polisens behov av flexibilitet och närhet till den kunskap som fanns ute på fältet.”
Riksrevisionen drar således slutsatsen att målet med reformen inte nåtts.
– Myndigheten har en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och verksamhetens behov. Dessutom har verksamheten inte följts upp så att styrningen kan justeras, säger Helena Fröberg, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens förslag på lösning
Som lösning rekommenderas Polismyndigheten att utveckla den interna uppföljningen för att skapa en bild av verksamhetens resultat och spåra effekterna av prioriteringar i organisationen. De borde också fortsätta arbetet med att förankra styrning, mål och uppdrag med medarbetarna. Slutligen menar Riksrevisionen att utredarrollen bör stärkas och att Polismyndigheten bör anta ett helhetsperspektiv i sin framtida planering.


