Inga produkter i varukorgen.
Tre av tio medarbetare känner oro för framtiden på jobbet
Arbetsmiljö En betydande del av medarbetare känner en oro för att inte få behålla sina jobb enligt SKI:s senaste rapport Sverigekollen. Isabel Simon, affärsutvecklare på SKI berättar vilka lösningar som statistiken säger är bäst.
Isabel Simon, affärsutvecklare på SKI. Foto: Adobe Stock, press.
Våren 2025 gick SCB ut med att arbetsmarknaden var fortsatt svag och under årets fjärde kvartal låg arbetslösheten på strax över nio procent, en statistik som gått uppåt sedan pandemins slut 2022.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Trots det oroliga läget på arbetsmarknaden har arbetsnöjdheten inte påverkats nämnvärt, även om en viss oro fortfarande finns.
– Medarbetarnöjdheten är hög om man kollar på totalen men under ytan finns en betydande del, tre av tio, som känner oro för att inte få behålla sitt jobb och en betydande andel är även oroliga för att inte vara tillräckligt bra på jobbet, säger Isabel Simon, affärsutvecklare på SKI.
I Sverigekollen som är SKI:s årliga rapport som sammanfattar det gånga årets kundupplevelser och jobbhälsa presenteras Jobbhälsoindex 2025 som är baserad på 10 000 nationellt representativa respondenter. Isabel Simon berättar att oron på arbetsplatsen generellt också leder till mindre motivation snarare än att ha en sporrande effekt.
Så hanterar du bäst oro på arbetsplatsen
För att bäst bemöta och hantera medarbetare som känner oro inför sin jobbsituation pekar Jobbhälsoindex statistik på feedback som en nyckelfaktor.
– De som känner sig oroliga ger också generellt låga betyg på återkoppling från deras närmsta chef, för att skapa trygghet är det viktigt att denne är tydlig med vart företaget är på väg, vad som förväntas av medarbetaren och ifall denne uppnår det.
Dragkampen mellan hemma-jobbet och på plats-jobbet fortsätter efter att pandemin introducerade distansarbetet på den svenska arbetsmarknaden och därmed höjde arbetsnöjdheten. Nu när arbetsgivare vill ha tillbaka medarbetarna på kontoret kan det visa sig svårt.
– Chefer är oroliga att distansarbetet påverkar produktiviteten. Här går dock åsikterna isär då medarbetare är mycket troligare att svara att distansarbetet inte påverkar effektiviteten.
Så begränsar du distansarbete med minst påverkan på medarbetarnöjdheten
Bland distansarbetare är de som inte fått sina distansregler förändrade under året nöjdast . Ska på plats-arbetet dock återinföras ändå behöver det ske på vissa premisser för att undvika en allt för negativ påverkan på arbetsnöjdheten.
– Regelefterlevnad spelar stor roll, ifall nya regler för distansarbete införs måste chefen se till att reglerna är tydliga och efterlevs av alla. Annars kan det skapa en känsla av orättvisa och onödig friktion.
Men det kan också vara svårt för chefer att motivera varför regler ändras i och med att åsikterna om distansarbetets påverkan på effektivitet ofta går isär mellan medarbetare och chef.
– Det kan vara utmanande. En orsak till att chef och medarbetare kan ha så olika perspektiv är att individens effektivitet inte nödvändigt blir sämre. Däremot kanske nyanställda får en sämre introduktion och kunskapsöverföring eller att sammarbetseffekter inte blir lika bra. Det kan alltså bero från vilken nivå av företaget som man tittar på.
