Rättssäkerhet och mer rättvisa betygsättningar. Det är två av skälen som anges när Regeringen föreslår att införa en digitalisering av nationella slutprov. I ett pressmeddelande meddelar de att det är en del i ett nytt betygssystem som ska öka likvärdigheten så att meritvärdena ska bli mer rättvisande.
Förslaget: Nationella prov digitaliseras – inför ett centralt rättningssystem
Digitalisering
Skolverket inför ett nytt betygssystem.
Nu föreslår de att införa ett centralt rättningssystem och att digitalisera proven på sikt.
– Det minskar riskerna och stärker rättssäkerheten för eleverna, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Dagens nationella prov ska ersättas med nya nationella slutprov under 2029, enligt förslaget. Slutproven ska först genomföras huvudsakligen med penna och papper, för att sedan övergå till att bli helt digitala.
– Genom att bygga ut systemet etappvis kan vi pröva, justera och skala upp på ett kontrollerat sätt. Det minskar riskerna och stärker rättssäkerheten för eleverna, säger Anders Håkansson, chef för enheten för skolinformation på Skolverket.
Fakta
Faktaruta: Här är förslaget i detalj
Steg 1: 2029-2030
Nationella slutprov införs och genomförs på papper huvudsakligen, proven rättas lokalt av lärare på skolorna. Det gäller gymnasieskolorna i Sverige.
Steg 2: Våren 2031
Då väntas samma system rullas ut på grund- och specialskolor. Men då kommer uppsatsdelar i språk att genomföras i en digital tjänst från Skolverket. Då börjar uppsatsdelarna att rättas centralt.
Steg 3: Våren 2032
Fler slutprov kommer att kunna genomföras digitalt. Planen är att genomförandet ska bli helt digitalt, men under en övergångsperiod kommer möjligheten att finnas att göra proven på papper också. Till våren 2032 ska den centrala rättningen av proverna, som väntas vara i ständig utveckling, vara en viktig del av genomförandet.
En av hörnstenarna i det nya betygssystemet är en central rättning som ska göra betygen mer likvärdiga.
Att just den delen dröjer är något som Anders Håkansson inte är helt nöjd med, men enhetschefen menar att det är viktigt att lösningen är väl utförd.
– Vi är medvetna om att det får konsekvenser om central rättning inte införs fullt ut från start. Det hade varit önskvärt med central rättning från start. Men det är en avvägning vi gör för att få ett stabilt och kvalitetssäkrat införande över tid, säger Anders Håkansson.


