Inga produkter i varukorgen.
SIQ:s managementmodell kommer i ny version i år
System SIQ:s managementmodell är under omfattande revidering. Flera av Sveriges ledande forskare inom kvalitetsutveckling är med i arbetet med att ta fram nästa generation av modellen.
Foto: SIQ, Adobe Stock.
SIQ:s managementmodell är under omfattande revidering. Flera av Sveriges ledande forskare inom kvalitetsutveckling är med i arbetet med att ta fram nästa generation av modellen.
En ny version av SIQ Managementmodell ska lanseras senare i år. Det berättade Elif Karacan, rådgivare och verksamhetsutvecklare på SIQ, på ett SIQ-event idag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Just nu sitter vi i kärnan och strukturen och vi tänker om helt enkelt, säger Elif Karacan.
Arbetet bygger på workshops, piloter och omfattande datainsamling från organisationer som använder modellen i sitt kvalitets- och ledningsarbete. I utvecklingsarbetet deltar även forskare och experter inom kvalitetsutveckling, däribland Ida Gremyr och Mattias Elg.
Bakgrunden är ett växande behov av att anpassa modellen till dagens organisationer och arbetssätt – utan att tappa de grundläggande principer som gjort modellen etablerad inom kvalitetsutveckling.
”Frågorna väcker viktiga samtal”
För Region Jönköpings län som var med på SIQ-eventet har kvalitetsutveckling varit en del av styrningen i nära tre decennier. Anna Fabisch, utvecklingsledare och doktorand i regionen, beskriver modellen som ett viktigt verktyg för ledningsutveckling snarare än enbart en metod för utvärdering.
– För oss är det lika viktigt att utveckla hur vi leder, styr och utvecklar, som att utveckla kärnverksamheten, säger hon.
Hon menar att det största värdet inte ligger i återkopplingsrapporten utan i själva arbetet med frågorna som finns i dagens modell.
– De samtal som uppstår utifrån frågorna är så viktiga. Man kommer på själv att ”oj, vi har inte ens arbetssätt för det här”.
Samtidigt efterlyser hon större öppenhet i hur organisationer kan arbeta med ledning och styrning.
– Frågorna behöver sätta fokus på viktiga områden utan att signalera vad som är det rätta svaret, sade Anna Fabisch.
Hon pekar också på behovet av att modellen bättre stödjer nätverksbaserade och systemorienterade arbetssätt snarare än traditionell linjestyrning.
Kritik mot repetitiva frågor
Även Uppsalahem som också är på plats idag ser stora värden i modellen, men lyfter samtidigt konkreta utvecklingsområden.
Peter Hansson, kvalitetsansvarig på Uppsalahem, beskriver hur arbetet skapat engagemang och nya insikter i organisationen.
– När vi svarar på olika frågor tvingas vi fundera på hur vi faktiskt arbetar. Då upptäcker man både styrkor och sådant man behöver utveckla.
Men han menar också att modellen ibland upplevs som onödigt omfattande.
– Frågorna är ibland väldigt snarlika. Man kan känna att ”har vi inte precis svarat på den här frågan åtta gånger redan?”
