Kvalitet byter identitet – 50-listan gör det väldigt tydligt

Kvalitet håller på att byta identitet: från metod till strategi.

Ni som varit med länge i kvalitetsvärlden vet att området under många år levt lite vid sidan av verksamheten. Det har funnits kvalitetsavdelningar, kvalitetsansvariga och kvalitetsprojekt. Viktiga funktioner, absolut. Men också något som ibland gjort att kvalitet blivit en egen värld med sitt eget språk och sina egna processer.

Henrik Eriksson, som placerar sig på plats sex på årets lista, sätter fingret på problemet när han säger att kvalitet inte får bli en separat funktion vid sidan av verksamheten.

Det är egentligen den röda tråden genom nästan hela årets lista, som jag ser det.

För de organisationer som lyckas framåt verkar inte vara de som har bäst kvalitetsavdelning. De verkar vara de som lyckas göra kvalitetsutveckling till själva operativsystemet för hur verksamheten leds.

Kvalitet är en strategi

Årets etta, Jane Ydman regiondirektör Region Jönköpings län, är kanske det tydligaste exemplet. I över 30 år har regionen hållit fast vid samma grundidé: kvalitet är inte ett projekt utan en strategi.

När andra organisationer hoppat mellan managementtrender har Jönköping konsekvent byggt vidare på samma grundläggande filosofi kring invånarperspektiv, förbättringsarbete och god hushållning. Resultatet är inte bara internationell uppmärksamhet och utmärkelser som Svensk Kvalitet 2025. Regionen har också byggt något som blivit allt ovanligare i dagens organisationer: långsiktig organisatorisk stabilitet.

Det är intressant att just långsiktighet blivit så radikalt. En av mina favoriter, Marita Bergendahl på Sandholm, har varje gång vi träffats tryckt på just det här. Håll er borta från trenderna och skapa ett långsiktigt förbättringsarbete.

Men samtidigt som många på årets lista pratar om stabilitet återkommer också något annat: förmågan att snabbt förändras och ständigt utvecklas.

Maritas Sandholm-kollega Lars Sörqvist, som hamnar på plats tre, menar att framtidens verksamheter måste bli betydligt mer agila. Han lyfter särskilt AI och datakvalitet som avgörande framtidsfrågor och leder idag internationella initiativ kring just detta.

Mattias Elg, på plats sju, beskriver hur kvalitetsområdet måste bli bättre på att göra lärande snabbare och mer tillgängligt. Han pratar om AI, ”co-intelligence” och vikten av att sprida innovationer som faktiskt fungerar i praktiken.

Anders Fundin, plats tio, efterlyser organisationer som vågar experimentera och testa nya arbetssätt i situationer där alla svar ännu inte finns.

Ledarskapet sätter förutsättningarna

Även synen på ledarskap håller på att förändras.

Åsa Rönnbäck, årets fyra, beskriver hur chefer måste skapa förutsättningar för lärande, involvering och kontinuerlig förbättring i vardagen. Christian Levin på Scania återkommer till att kvalitet måste genomsyra hela organisationen och inte vara något som hanteras av specialister långt från verksamheten.

Ulf Gustavsson, nummer 5, lyfter i sin tur vikten av att skapa förbättring tillsammans och steg för steg.

Det här är egentligen något större än kvalitetsarbete. Det handlar om en ny syn på organisationer. Där människor inte främst ses som resurser som ska kontrolleras utan som intelligens som måste aktiveras.

Där förbättring inte drivs genom detaljstyrning utan genom lärande, involvering och kultur. Och där kvalitet inte längre handlar om att hålla saker stabila – utan om att skapa organisationer som klarar ständig förändring utan att tappa riktning.

Trenden är lika stark i offentlig sektor.

Ann Willsund i Mörbylånga kommun bygger kvalitetsarbete genom tillit och medarbetardrivna initiativ. Boubou Hallberg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med datadriven utveckling och visualisering av kvalitet nära verksamheten.

Om jag ska sammanfatta mina intryck efter att vi har haft kontakt med de flesta på listan och sett alla grattis-önskningar på Linkedin så är det slående hur lika allas analyser av framtiden är.

Nästan alla beskriver samma rörelse:

• Från kontroll till lärande.
• Från specialistfunktion till ledarskap.
• Från stabilitet till anpassningsförmåga.
• Från kvalitetsarbete till organisationsutveckling.

Jag tror att det är därför som kvalitetsområdet just nu känns mer relevant än på många år. För i en värld präglad av geopolitisk osäkerhet, hållbarhetskrav och AI med snabb teknikutveckling handlar kvalitet inte längre bara om att minska avvikelser.

Det handlar om att bygga organisationer som klarar att lära, förändras och utvecklas snabbare än omvärlden. Och det är sannolikt framtidens viktigaste konkurrensfördel.

Berätta det för dina chefer på måndag!