Efter åtta år är det dags för en ny version av Iso 45001 – standarden som används av hundratusentals organisationer i arbetsmiljöarbetet världen över. Nu ska innehållet breddas och anpassas till nya samhällsutmaningar, förändrade arbetslivsvillkor och ett ökat fokus på välbefinnande.
Är ”välbefinnande” det nya trendordet i Iso 45001?
Standarder
Klimatförändringar, välbefinnande och ledningens ansvar får större plats i nästa version av Iso 45001. Nu kan en av de mest använda arbetsmiljöstandarder vara på väg att förändra synen på vad ett hållbart arbetsliv egentligen innebär.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är den viktigaste standarden vi har. Det handlar inte bara om att tillfredsställa kunder, vilket 9000-serien gör, eller miljön, som 14000-serien fokuserar på, utan också människorna som jobbar där, och det är 45001. Det handlar om säkerhet och att folk ska komma till jobbet och sedan gå därifrån i samma skick som de kom, eller bättre, säger Stefan Larsson på 6D Sustainability.
Han är en av personerna bakom uppdateringen av standarden, som nu finns i ett första utkast. Han var även delaktig när ISO 45001 togs fram på svenskt initiativ.
Ordet ”välbefinnande” är med över 30 gånger nu, medan det bara nämndes en gång i den senaste versionen. Hur tror du att det kommer påverka?
– Nu har vi skrivit att se till att välbefinnande blir någonting som man tittar på. ”Vad betyder detta för människors välbefinnande på arbetsplatsen? Hur påverkar det?” Förut handlade det mer om säkerhet och hälsa och hur man såg på det där med hälsa. Men nu omfattar också hälsa välbefinnande.
De centrala delarna i Iso 45001 är bland annat ledningens engagemang, systematiskt arbetsmiljöarbete, medarbetarnas delaktighet, psykosocial arbetsmiljö och ständig förbättring. Samtidigt har arbetslivet förändrats snabbt genom pandemin, digitalisering och nya krav på hållbarhet och välbefinnande på arbetsplatsen.
Förslagen på förändringar i ISO 45001
Exempel på preliminära nyheter i nästa utgåva:
1. Begreppet ”Risk” har tagits bort och ersatts med ”OH&S Risk”, alltså arbetsmiljörisk. Det gör begreppet tydligare eftersom fokus nu ligger specifikt på arbetsmiljörisker och möjligheter, istället för det bredare och mer otydliga begreppet ”risk”.
2. Standarden lyfter nu fram klimatförändringar på flera ställen. Med krav på att alla ledningssystemstandarder ska ta hänsyn till hur klimatfrågan påverkar verksamhetsområdet, något som även gäller arbetsmiljöområdet. För arbetsmiljön handlar det bland annat om hur värme, vattenbrist och andra klimatrelaterade faktorer påverkar arbetstagare.
3. Standarden förtydligar att den högsta ledningen ska vara föredömen i arbetsmiljöarbetet. Syftet är att tydliggöra att ledningen inte kan lägga ansvaret på någon annan, utan att ledningen själv ska vara drivande och stå i centrum för arbetet.
4. Ett nytt förtydligande handlar om behovet av att dokumentera förändringar i verksamheten. Syftet är att säkerställa att arbetsmiljöledningssystemet finns med när verksamheter planerar och genomför förändringar, istället för att hantera arbetsmiljöarbetet i efterhand.
5. Standarden innehåller nu också nya kategorier om vad man ska vara medveten om i kapitel 7.
6. Personlig skyddsutrustning ska finnas fritt tillgänglig. Det beskrivs som en viktig fråga och något som bland annat ILO varit tydliga med att de vill se krav på i standarden.
7. Organisationer ska nu tydligare identifiera målen med internrevisionen. Syftet är att klargöra vad revisionen ska uppnå och skapa bättre möjlighet att följa upp om organisationen nått målen eller om något behöver göras annorlunda inför nästa revision.
Endast första utkastet
Under sommarens remissperiod kommer man att kunna ladda ner förslaget och lämna synpunkter innan de fastställer den slutliga versionen.
Avslutningsvis, skulle du säga att välbefinnande är det nya trendordet i arbetsmiljöfrågan?
– Många kommer nog att titta på det här och fundera på hur de ska arbeta med välbefinnande, men jag tror att det kommer att ta tid att få igenom de här frågorna i större utsträckning. Det har varit mycket diskussioner kring vad begreppet egentligen inbegriper, och om det får stå kvar i den slutliga versionen kan det bli en utmaning för många organisationer, säger Stefan Larsson.


