De bygger Ukrainas kvalitetssystem mitt under kriget
Kvalitetsinfrastruktur
Mitt under kriget bygger Ukraina upp sin kvalitetsinfrastruktur för att närma sig EU. Med stöd från Sis och Swedac ska landet stärka standarder, säkra produkter och skapa bättre förutsättningar för handel.
– Vi arbetar under extrema förhållanden och behöver vara väldigt flexibla, säger projektledaren Tetiana Melnychenko.
Morgonen efter en svår attack mot Kiev loggade 35 ukrainska experter in till ett webbinarium om medicintekniska produkter. Flera av deltagarna hade inte sovit men där satt de klockan åtta, redo att prata standarder, säkra produkter och nästa steg för Ukrainas kvalitetsinfrastruktur.
För Tetiana Melnychenko, projektledare för internationellt utvecklingssamarbete på Sis, är det ett tydligt tecken på vilken kraft arbetet har.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
– De skickar meddelanden till oss och säger: ”Med er känner vi att vi fortfarande lever och att vi vill fortsätta arbeta”, säger hon.
Vad är kvalitetsinfrastruktur?
Vad är kvalitetsinfrastruktur?
Kvalitetsinfrastruktur är de system som behövs för att produkter och tjänster ska uppfylla krav på säkerhet, kvalitet och tillförlitlighet.
Det omfattar bland annat standardisering, bedömning av överensstämmelse, metrologi och marknadskontroll.
Genom ett Sida-finansierat projekt hjälper Sis, Svenska institutet för standarder, och Swedac, myndigheten för ackreditering och teknisk kontroll, Ukraina att bygga ett kvalitetssystem som ska hålla både under kriget och på vägen mot EU.
Tetiana är själv från Ukraina. Innan hon kom till Sverige efter att Ryssland inledde sin invasion 2022 arbetade hon i den ukrainska regeringen. I mer än 25 år har hon arbetat med kvalitetsinfrastruktur.
Nu leder hon Sis del i ett tekniskt biståndsprojekt tillsammans med Swedac. Projektet finansieras av Sida, startade 2023 och pågår till 2027. Målet är att stärka Ukrainas system för standardisering, ackreditering, metrologi, marknadskontroll och bedömning av överensstämmelse.
Tetiana Melnychenko, projektledare för internationellt utvecklingssamarbete på Sis. Foto: Elsa Petersson.
Eller, som Tetiana Melnychenko beskriver det: att få hela kroppen att fungera.
– Kvalitetsinfrastruktur är som kroppen. Om man tar bort ett viktigt organ, till exempel hjärtat, fungerar inte kroppen längre. På samma sätt fungerar kvalitetsinfrastrukturen. Om en nyckelkomponent saknas fungerar inte hela systemet.
Ett system som ska hålla ihop landet
När ett land ska handla med andra länder måste köpare, myndigheter och medborgare kunna lita på att produkter uppfyller gemensamma krav. En viktig hjälp i det arbetet är att arbeta med standarder.
Enligt Tetiana Melnychenko handlar frågan i Ukraina just nu om att säkra produkter, ha fungerande institutioner, exportmöjligheter och vägen mot EU.
Men det kräver också laboratorier som kan mäta rätt, ackreditering som ger förtroende, marknadskontroll som följer upp och institutioner som orkar bära systemet.
– Det viktigaste målet är att se till att systemet fungerar. Kunder ska kunna gå in i en butik, se en produkt och känna sig trygga med att den håller god kvalitet, säger Tetiana Melnychenko.
Projektet ska därför inte bara stärka ett enskilt institut. Det ska bygga kapacitet i flera delar av Ukrainas kvalitetsinfrastruktur. Sis arbetar bland annat med Ukrainas standardiseringsinstitut, ekonomiministeriet, tekniska kommittéer, företag och andra aktörer som behöver förstå och använda europeiska krav.
Petra Fogelberg, sektionschef för hälsa, vård och omsorg på Sis, beskriver Tetiana Melnychenko som både expert och en av initiativtagarna till projektet.
Sverige blev en viktig partner
Enligt Tetiana Melnychenko kom initiativet från ukrainsk sida. Ukraina hade sedan tidigare goda relationer med Sverige och kände till den svenska modellen för standardisering.
– De visste att Sis har erfarenhet av att involvera många tillverkare, små och medelstora företag och entreprenörer i utvecklingen av standarder, säger hon.
Projektets huvudmål är att stödja Ukrainas EU-integration. Ett konkret delmål är att hjälpa Ukraina i arbetet med Aaca-avtalet, som ska minska tekniska handelshinder mellan EU och Ukraina. Ett annat mål är att Ukraina ska kunna bli fullvärdig medlem i de europeiska standardiseringsorganisationerna Cen och Cenelec.
Petra Fogelberg beskriver det som ett nödvändigt steg på vägen mot EU.
– Ukraina vill gå med i EU. Då behöver de säkra sitt kvalitetsinfrastruktursystem och bli medlemmar i Cen och Cenelec. Det är det vi hjälper dem med, så att de kan ta nästa steg.
Petra Fogelberg, sektionschef för hälsa, vård och omsorg på Sis. Foto: Elsa Petersson.
För ukrainska företag kan det få stor betydelse. Om Ukraina använder samma standarder som EU-länderna blir det lättare att visa att produkter håller samma nivå. Det kan öppna nya marknader och stärka handeln.
Antikorruption och informationssäkerhet
Arbetet har tre huvudspår. Det första handlar om att stärka institutionernas kapacitet. Det andra handlar om utbildningar och webbinarier. Där har frågor som antikorruption och informationssäkerhet fått särskild tyngd.
– Det är extremt viktigt för Ukraina just nu, särskilt under kriget, säger Tetiana Melnychenko.
Sis har tagit fram en särskild utbildningsmetodik för ukrainska experter. Deltagarna har fått kostnadsfri tillgång till särskilt utbildningsmaterial och översatta dokument på ukrainska. Bland annat har de arbetat med Iso 9001 för kvalitetsledningssystem.
Nyligen höll projektet också utbildningar om medicintekniska produkter, laboratorier och säkerhet. Efter en natt med attacker mot Kiev anslöt 35 personer till webbinariet som sändes från Stockholm på morgonen.
– Vi arbetar under extrema förhållanden och behöver vara väldigt flexibla. Vi försöker göra det bästa vi kan utifrån var vi kan vara mest hjälpsamma, säger Tetiana Melnychenko.
Behovet är akut under kriget, men också inför den framtida rehabiliteringen. Även byggande pekas ut som avgörande. När skolor, sjukhus och industrier ska återuppbyggas behövs standarder som skapar trygghet över tid.
Modellen bygger på att deltagarna inte bara ska lära sig själva. De ska också kunna föra kunskapen vidare i Ukraina.
– Det är som train the trainer. Vi ger dem inte bara kunskap, utan också verktyg för att kunna utbilda andra, säger Petra Fogelberg.
Det gör att projektet kan nå fler än dem som deltar i de första utbildningarna. Bland målgrupperna finns regeringsrepresentanter, tekniska kommittéer, företag, statliga bolag, forskningsinstitutioner, organ för bedömning av överensstämmelse och metrologiska laboratorier.
– Om man inte är medlem i EU vet man inte alltid hur systemet fungerar. Därför ger vi dem verktyg för att förstå hur de ska arbeta, säger Tetiana Melnychenko.
Svenska exempel visar vägen
En viktig del av projektet handlar om att visa hur standarder används i praktiken. Därför har ukrainska deltagare också besökt svenska företag och organisationer.
Sis har bland annat ordnat studiebesök med fokus på trä och träarkitektur, tillsammans med aktörer som White arkitekter. Deltagarna har också besökt Scania och NCC för att se hur stora svenska företag använder standarder i vardagen.
Petra Fogelberg beskriver det som en nyckel till att förstå EU:s regelverk.
– Lagstiftningen säger vad som gäller. Standarderna visar hur man kan arbeta för att faktiskt uppfylla lagen.
Hon menar att det är svårt att bygga ett fungerande system om man ser lagstiftning och standarder som två separata världar.
– Om man försöker förstå EU:s lagstiftning och säger: ”Vi gör det själva, vi tittar inte på standarderna”, då får man problem. Standarderna finns där för att visa hur man kan göra.
För svenska kvalitetschefer är det en välbekant princip. Lagkrav, standarder, ledningssystem och praktisk styrning behöver hänga ihop. I Ukraina blir den kopplingen just nu en del av landets återuppbyggnad.
Målen liknar drömmar
Projektet pågår till 2027. Då hoppas Sis och Swedac att Ukraina har tagit flera viktiga steg: starkare institutioner, fler utbildade experter, större användning av internationella standarder och bättre förutsättningar för handel med EU.
För Tetiana Melnychenko är målen stora. Så stora att hon beskriver dem som något mer än projektmål.
– Våra mål liknar våra drömmar.
Petra och Tetiana tillsammans med kollegan Lotten Hubendick. Foto: Elsa Petersson
Ett första praktiskt resultat vore att Ukraina kan gå vidare med ACAA-avtalet, Agreement on Conformity Assessment and Acceptance of Industrial Products. Avtalet brukar beskrivas som ett ”visumfritt avtal” för industriprodukter, eftersom det gör att varor som godkänts i Ukraina lättare kan accepteras på EU-marknaden utan ytterligare kontroller.
Ett annat resultat vore att standardiseringsinstitutet och andra delar av kvalitetsinfrastrukturen börjar arbeta enligt den nya modell som projektet stödjer.
Det största resultatet vore att Ukraina blir fullvärdig medlem i Cen och Cenelec 2027.
– Vi hjälper Ukraina att i framtiden kunna bli medlem i EU. Men för människor som har levt i krig i flera år betyder stödet också att de orkar fortsätta arbeta, säger Tetiana Melnychenko.