Trafikverket städar i regelverket – vill nå en mer tillitsbaserad styrning

En huvudsaklig punkt i rapporten rörde Trafikverkets styrning som de anser är för ”omfattande och ”svåröverskådlig”.

– Trafikverket är en sådan stor organisationen med många olika typer av verksamheter och typer av styrning. Därav har omfattande spridda regelverk med skiftande styrsignaler skapats som leder till otydlighet, säger Linda Ramstedt, projektledare vid Trafikanalys.

Polismyndigheten och Försvarsmakten är de myndigheter som räknas till de största sett till antalet medarbetare med 38 000 respektive 26 200 anställda. Enligt den egna hemsidan har Trafikverket omkring 10 000 medarbetare i nuläget och räknas därav ändå till en av de större svenska myndigheterna.

– Risken är att det blir otydligt hur det är tänkt att man ska arbeta. Till exempel tittade vi på hur Trafikverket arbetar med att beakta de långsiktiga kostnaderna för infrastrukturen, det vill säga anläggningens livscykelkostnader, LCC. I en rutinbeskrivning står det att man behöver ha LCC i åtanke men det framgår inte hur eller på vilket sätt det bör ske och det ges heller inte några exempel.

Trafikverket är inte ensamt om att vara en stor myndighet, varför drabbas de specifikt av den här styrningsproblematiken?
– Man måste komma ihåg att Trafikverket växt väldigt mycket. Trafikverket bildades 2010 och tog då över verksamheterna från i en sammanslagning av dåvarande Banverket och Vägverket och har sedan dess växt väldigt mycket där uppdraget förändrades och beställarverksamheten blev viktigare. Sedan är väldigt många olika aktörer inblandade: regioner, branschen, marknaden… Det är komplext.

Från stela regelverk till tillitsbaserad styrning

Anna Nylén är senior controller på Verksgemensam styrning, Trafikverket, och berättar hur myndigheten framöver kommer ta sig an frågan med styrningen:

– Vi behöver anpassa och trimma vår styrning. Vi har lagar, regelverk och tillstånd som vi måste säkra upp att vi följer samtidigt som vi i andra delar ska balansera olika intressen och göra avvägningar. Vi går mot en mer värde- och tillitsbaserad styrning med systemsyn, samtidigt som vi anpassar våra processer, styrande dokument inklusive tekniska regelverk.

Trafikverket har genomfört flera åtgärder under de gånga året för att förbättra kostnadskontrollen.

Anna Nylén berättar bland annat om att de etablerat ett arbetssätt där de på högre chefsnivå fattar beslut om förändringar i budget och omfattning när krav och förutsättningar ändras i tidiga skeden vilket lett till bättre kontroll på kostnader och krav.

– Kostnadskontroll är något vi gjort stora framsteg i och jobbar vidare med. Insatser sker både i det stora och i det lilla. Ett viktigt fokus för oss nu är att säkerställa att allt arbete vi gör kring kostnadskontroll blir omhändertaget och integrerat i arbetet med en anpassad styrning, berättar Nylén.

Små och stora steg mot bättre kontroll

De jobbar även med att kapa interna ledtider genom att öka antalet typritningar och standardlösningar och trimma i arbetsprocesserna för granskningar genom systemstöd.

– I den nya nationella planen från Regeringen har vi nu fått ökade förutsättningar för att i större utsträckning prioritera bland objekten i tidiga skeden så att vi går framåt med dem som ger den största nyttan. Vi utvecklar även våra kontraktsformer med våra entreprenörer och för drift och underhåll av vägar vidtar vi åtgärder för att öka kvalitén i anbuden.

– Kostnadsstyrning och kontroll är en av Trafikverkets prioriterade frågor. Det rör sig om ett långsiktigt och tålmodigt arbete där man inom vissa områden ser effekter på kortare tid och andra på betydligt längre sikt.

”Ett paradigmskifte för infrastrukturen”

Under våren publicerade Riksrevisionen sin uppföljningsrapport där bland annat Trafikverket lyftes för att ha gjort framsteg baserat på kritiken som Riksrevisionen lämnat i sin granskningsrapport 2021. Då framhålls Trafikverkets förbättringsarbete där de bland annat förbättrat kommunikationen med regeringen och blivit bättre på att avbryta projekt.

– Det är viktigt att ha ett konstant fokus på kostnadskontroll, det är ett arbete som aldrig riktigt blir klart och de har jobbat mycket med frågan på Trafikverket, säger Linda Ramstedt.

Finns det något område där ni inte delar analysen som Trafikanalys gjort?
– Trafikanalys gör ett bra arbete och de pekar på behov som vi också ser i vår verksamhet. Analysen har kommit fram till ett flertal rekommendationer som vi kommer att ha med oss i fortsatt arbete. Det kan vara en utmaning att fånga alla olika perspektiv i en frågeställning, vilket är naturligt, när man som extern ska gå in och granskar en så stor och komplex verksamhet, svarar Anna Nylén.

I Trafikverkets nationella plan som de föreslog till regeringen hösten 2025 syns delar av de ändringar som gjorts relaterat till kostnadskontroll.

Madeleine Svenberg, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, kommenterade planen och kallade planen för ett ”paradigmskifte”:

”Samtidigt stärks fokus på samhällsekonomisk lönsamhet och kostnadskontroll. Den tidigare principen om ’lagt kort ligger’ försvinner. Det betyder att infrastrukturinvesteringar vars kostnader sprungit iväg ersätts av projekt med låga kostnader och hög nytta.”

– Kostnadsstyrning och kontroll är en av Trafikverkets prioriterade frågor. Det rör sig om ett långsiktigt och tålmodigt arbete där man inom vissa området ser effekter på kortare tid och andra på betydligt längre sikt, sammanfattar Nylén.