Inga produkter i varukorgen.
AI gör kompetens till en kärnfråga för ledare
AI
AI förändrar inte bara teknik och arbetssätt utan ställer nya och hårdare krav på hur organisationer leds, menar Thomas Kraft, vd på Learnster. Kvalitetsmagasinet har varit på plats på en digital seminariedag om AI under torsdagen – som gett viktiga insikter för framtidens kvalitetssäkring.
– AI förändrar vår värld och den förändrar oss organisationer och våra verksamheter. Det kommer vara helt avgörande hur vi överlever imorgon, Thomas Kraft.
Foto: Thomas Kraft/Adobe Stock
Seminariet hålls av AI för Sverige på intiativ av Keystone Education Group och Virtual Days.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Eventet är helt digitalt och man loggar in via en länk. Det är som att spela ett gammalt dataspel. Grafiken för tankarna till Grand Theft Auto.
En blå knapp i mitten av skärmen: Anslut.
Jag slussas genom en digital mässhall, upp till hissen och in till en stor projektorskärm. Där syns Thomas Kraft lite charmigt (och lite torftigt) inklippt i bilden med en Powerpoint som bakgrund. Han är seminariets öppningstalare. Talarpunkten handlar om hur AI inte riskerar att konkurrera ut människan – men gör rätt kompetens avgörande för organisationer.
Thomas Kraft inleder med att sätta utvecklingen av AI i ett bredare ekonomiskt sammanhang. Han hänvisar till att USA under de senaste 15 åren har vuxit betydligt snabbare än Europa, i en tid då innovation och förmågan att ta till sig ny kunskap är avgörande.
– Tittar vi på förmågan att ta till oss ny kunskap, och den senaste i raden av helt avgörande kunskap – AI – så ser vi att vi ligger radikalt efter, konstaterar Thomas Kraft.
En central poäng i föreläsningen är att många organisationer blandar ihop information, kunskap och faktisk kompetens. Utbildning räcker inte, menar Kraft, om den inte leder till förändrat beteende och konkreta resultat.
– Ibland säger vi att vi har kompetens när vi menar kunskap. Vi säger att vi kan när vi tränar, och vi säger att vi förstår när vi har fått ny information, säger han.
Han beskriver kompetens som något som först uppstår när kunskap omsätts i praktisk handling och kan mätas i verksamhetsrelevanta effekter.
– Kompetens kan man alltid mäta i effekt eller resultat, säger Thomas Kraft.
Samtidigt växer gapet mellan förändringstakten och människors förmåga att utveckla ny kompetens. Teknikutvecklingen är exponentiell, medan lärande och erfarenhetsbyggande tar tid.
– Tyvärr är människan inte exponentiellt utvecklad på samma sätt som förändringstakten är.
En annan återkommande utmaning är bristen på samsyn inom organisationer. Affärsledning och HR talar ofta olika språk, trots att målen i grunden är desamma.
– I teorin vill båda samma sak, men i praktiken förstår man inte varandra.
De organisationer som inte lyckas i omställningen till de allt mer digitala är de som inte lyckas kombinera propositionell kunskap, teoretisk förståelse för något och förmågan att kunna artikulera det, och preskriptiv kunskap, förmågan att kunna omsätta den teoretiska förståelsen i konkreta arbetssätt och metoder.
– Det blir högt relevant idag när AI accelererar både information och förändringstakt.
Hans slutsats är att kompetens måste lyftas till strategisk nivå och behandlas som en lednings- och styrelsefråga, jämförbar med finansiell och operativ risk.
– Kompetens är den starkaste och hårdaste valutan som kommer vara avgörande imorgon.
För ledare innebär det, enligt Kraft, ett tydligare ansvar: att inte bara tillföra ny kunskap, utan att säkerställa att den används.
– Annars har vi bara blivit medvetna om någonting – men inte gjort något, säger han.
