2014 skrevs det i stort sett ingenting om hållbarhet i Kvalitetsmagasinet, även om konceptet ”hållbar utveckling” vid det laget hade funnits i mer än 40 år. Vikten av hållbarhet förtydligades ytterligare i samband med att Världskommissionen för miljö och utveckling släppte rapporten ”Vår gemensamma framtid” år 1987. Kommissionens uppgift var att föreslå långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling, med miljövetaren Lester Browns definition som utgångspunkt: att utveckling som tillfredsställer dagens behov inte ska äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Anders Wijkman: ”Allt som har att göra med hållbarhet är kvalitet”
Hållbarhet Idag är kvalitets- och hållbarhetsarbete på många sätt integrerade i varandra, men den företeelsen är förhållandevis ny. Förändringen välkomnas av miljödebattören Anders Wijkman, som har efterfrågat detta sedan 80-talet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Hållbarhetsexperter har gång på gång efterfrågat strategier, policys, program och projekt som påtalar omställningens vikt och konkretiserar effektiva tillvägagångssätt. Enligt författaren, miljödebattören och före detta EU-parlamentarikern Anders Wijkman har hållbarhet kommit att omfatta alltfler yrkesroller, fast inte i den takt eller ordning som behövts.
– Processen har varit för långsam. Medvetenheten har ökat, men den omställning som behövs upplevs som ett hot av många ekonomiska krafter, och därför går utvecklingen långsamt.
”Borde genomsyra ekonomin”
1989 var han nytillträdd generalsekreterare i Svenska Naturskyddsföreningen. Redan då tyckte Wijkman att kvalitetsbegreppet behövde genomsyra ekonomin för att möta framtida utmaningar.
– Vi kommer i en framtid att skratta åt dagens situation då vi kastar värdefulla råvaror och produktionsresurser på sophögen, sade han till Miljö och Utveckling för 30 år sedan.
Där är vi inte riktigt än, och Anders Wijkman menar att det till stor del beror på industrier som vill fördröja processen för hållbar utveckling.
– Fossilindustrin är ett särskilt problem eftersom de vill tjäna pengar på vad de gör så länge som det bara går. Och inom stålindustrin pratar man om grönt stål, men det kommer att kräva stora förändringar. Textilindustrin är ohållbar, och inom infrastruktursektorn förlitar min sig fortfarande alldeles för mycket på cement.
Enligt Anders Wijkman är kvalitetsarbetet otroligt viktigt för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen.
– Vi mäter fel saker. Allt handlar om att producera så mycket som möjligt. Än idag saknas kvalitetsindikatorer i ekonomin, till exempel vad gäller BNP – ett rent kvantitativt begrepp. Vi påtalade behovet av kvalitetsindikatorer redan när jag satt i Europaparlamentet, säger han och fortsätter:
– Allt som har att göra med hållbarhet är kvalitet. Därför är det självklart med kvalitetsprofessionen. Vi måste förstå hur allt hänger ihop.
Däremot blir kvalitetskompetensen värdelös i linjära produktionsmodeller, menar han.
– Jag har träffat många kvalitets- och hållbarhetschefer som är bekymrade eftersom de upplever att de inte får tillräckligt med gehör. Vd och styrelse måste ju ge dem makt.
Han beskriver dagens samhälle som silobaserat, att ingen tar ansvar för helheten.
Hur föreslår du att man skapar den här helhetssynen du efterfrågar?
– Tja, det är ju en bok för sig. Men man väl säga att ett stort problem är att vi har ett så kortsiktigt ekonomiskt system. Målet är att räkna hem investeringar på ett litet antal år, men man saknar indikatorer och mätinstrument som visar på framtida konsekvenser. Så först måste vi hitta indikatorerna. Då kommer vi kunna se till att ta ansvar på lång sikt. Ett annat förslag vore att inrätta en kammare i riksdagen där ledamöterna är valda för en längre period, för att kunna bedöma långsiktiga konsekvenser av olika beslut, säger Anders Wijkman.
Inte positiv men hoppfull
För honom handlar allt om utbildning och etik. Det ligger både hos ledningar och samhället i stort att utveckla en kultur som också värderar hållbarhet och kvalitet.
– Aktiebolagslagen är problematisk, för den gör det svårare för vd och styrelse att premiera annat än ekonomisk vinst. Och enligt min erfarenhet gör företag utanför börsen mer för hållbarheten än börsnoterade.
Viktigast enligt Anders Wijkman är att skapa nya sätt att mäta framgång på, till exempel via EU:s Beyond GDP-initiativ, eller genom reglering såsom CSRD.
– Sådant hjälper till att trycka in kvalitetsindikatorer i systemet, men det är mer en informationsaspekt än en substansaspekt.
Även beslut som Agenda 2030 och Parisavtalet är avgörande milstolpar som indikerar att saker är på väg åt rätt håll. Anders Wijkman må inte vara optimistisk när det kommer till utvecklingens takt, men han är ändå hoppfull på lång sikt.
– För mig är det viktigt att fortsätta bidra till en agenda som är rätt. Sådant håller mig på gott humör, avslutar Anders Wijkman.