Bättre vård ökar patienternas säkerhet

Varje år dör tusentals människor i vården. Inte på grund av sin sjukdom utan på grund av skador som uppkommit till följd av felaktig behandling. På universitetssjukhuset i Lund arbetar man intensivt för att få bort dessa onödiga dödsfall. Att öka patientsäkerheten är en del av sjukhusets omfattande kvalitetsarbete.

I USA dör mellan 44 000 och 98 000 människor varje år till följd av felaktig medicinering, misstag under operation, eller andra dilemman som kan uppkomma under en vårdsituation. Hur många om dör på Universitetssjukhuset i Lund finns det inga studier över, men enligt chefläkare Ingemar Ihse finns det ingen anledning att tro att det är färre än i USA, England eller Australien där undersökningar genomförts.

– I USA dör lika många av brister i behandlingen som om en jumbojet skulle krascha varje dag, minst hälften av misstagen skulle kunna undvikas, konstaterar Ingemar Ihse.

På Universitetssjukhuset i Lund har 2003 utnämnts till patientsäkerhetens år. Ett omfattande kvalitetsarbete har rullats igång för att förbättra säkerheten på sjukhuset.

Sjukvård riskfyllt

Sjukvård är riskfyllt och syftet med projektet patientsäkerhetens år är att få personalen att tänka mer i säkerhet och vara observanta på sådant som kan gå fel. Några områden som man valt att satsa extra på är hur avvikelser och det som skiljer sig från det normala ska behandlas, samt läkemedelshantering, resultat och vårdplatsresurser.

– Under våren har vi haft temadagar om patientsäkerhet och läkemedelshantering. I höst ska vi även ha en dag som handlar om hur man bäst stödjer dem som blir inblandade i olika fel och misstag inom vården. Då kommer en läkare och en sjuksköterska att berätta vad som hände när de gjorde fel och blev anmälda till socialstyrelsen, berättar Solveig Månsson, utvecklingssekreterare på sjukhuset.

Att ta upp vad som händer om något blir fel tror hon är avgörande för patientsäkerheten. Vårdpersonalen kan inte vara rädda för att begå misstag och för vad som händer om de rapporterar in att de gjort fel. Det ska vara naturligt att redovisa om något går snett, anmälda och kända misstag kan rättas till. De mörkade blir man aldrig av med.

Strategier

Att öka patientsäkerheten är bara ett projekt i sjukhusets omfattande förbättringsarbete. Över hela sjukhuset pågår arbetet med att göra vården bättre. De övergripande målen är att höja kvaliteten, säkerheten och att öka nöjdheten hos medarbetare och kunder, men eftersom sjukhuset har cirka 8000 anställda som arbetar inom en mängd olika områden varierar kvalitetsarbetet från avdelning till avdelning.

– Generellt försöker vi motivera personalen till att vara noggrann med dokumentationen och med att rapportera in avvikelser. Sedan varierar det exakt hur och med vilka verktyg de väljer att arbeta och vilka områden som är viktigast på just deras avdelning, säger Solveig Månsson.

Att motivera

För att motivera medarbetarna i kvalitetsarbetet har sjukhuset en rad olika strategier.

Utbildning är en av dem och över hela verksamheten finns cirka 250 kvalitetsutbildade handledare och mer än 50 procent av personalen har någon form av kvalitetsutbildning. Man är också mån om att det finns en dialog mellan de olika kvalitetsprojekten på sjukhuset för att personalen ska stimuleras av varandra. Varje år hålls ”förbättringens dag”. Då redovisar några avdelningar vad de gjort under året och priser delas ut. Varje år utkommer också kvalitetsbulletinen som är en personaltidning om kvalitets– och verksamhetsutveckling. I den beskrivs projekt som olika avdelningar arbetat med under året.

Öppenhet mot media

Hemlighetsmakeri förhindrar förändringar och därmed också förbättringar, det anser både utvecklingssekreterare Solveig Månsson och chefläkare Ingemar Ihse. Öppenhet är grundläggande för ett framgångsrikt kvalitetsarbete och förutom att skapa en arbetsplats där det är tillåtet att göra fel försöker sjukhuset också ha en omfattande öppenhet mot media. Varje gång någon anmälts till socialstyrelsen skickar man ett pressmeddelande till media.

– Vi försöker alltid trycka på att det är oviktigt att jaga syndabockar och att varje felsteg leder till att förbättringar genomförs så att patientsäkerheten ökar, säger Ingemar Ihse.

Engagerade ledare

Ett engagerat ledarskap, är precis som öppenhet, väsentligt för att kvalitetsarbetet ska leda någonstans. Chefer på alla nivåer måste vara delaktiga, intressera sig, och besöka varje enskild verksamhet för att personalen ska känna att deras arbete har betydelse.

– Hos oss läser alla verksamhetschefer igenom journalerna på de patienter som avlidit inom deras område. Det är för att se om det inträffat något misstag i hanteringen utan att det märkts, men också för att visa att chefen engagerar sig i varje patient och därmed i varje medarbetares arbete, förklarar Ingemar Ihse.

Kvalitetsarbetet på sjukhuset har lett till många verksamhetsförbättringar, men framförallt har man blivit duktigare på att dokumentera det arbete som genomförts.

– Dokumenterandet gör att vi mycket lättare upptäcker systematiska fel i behandlingen och det har ökat patientsäkerheten avsevärt, konstaterar Solveig Månsson.

Fakta

Ledord i kvalitetsarbetet på Universitetssjukhuset i Lund

Öppenhet– förbättrar säkerhetsmiljön

Enkelhet– system som är enkla ger snabbt resultat och det stimulerar arbetet.

Ledarskap– chefer på alla nivåer måste visa ett engagemang i arbetet för att medarbetarna ska stimuleras.

Fritt från syndabockar– Det är ingen vits att klandra personalen när något går fel det får bara dålig inverkan på förbättringsarbetet. Det finns bara ett övergripande mål och det är att göra sjukvården bättre.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.