Begåvad som barn lyckad som vuxen en myt

Det är Cornelia Wulff som har undersökt om det finns en koppling mellan barndomsbegåvning och hur man trivs och presterar i skolan med hur man sedan som vuxen gör det på arbetet. Avhandlingen, som bygger på ett stort material där kvinnor och män födda på 1950-talet har följts sedan de gick i mellanstadiet, visar att det inte finns någon sådan koppling. Det fanns inte heller något samband mellan barndomsbegåvning och upplevd hälsa.

– Sammantaget visade sig den direkta effekten av barndomsbegåvning på trivsel och hälsa vara liten. Det som är nytt i min undersökning, och som är förvånande, är just det att begåvning inte är kopplat till hälsa. Men det kan fortfarande vara så att en hög begåvning indirekt spelar roll till exempel genom att individer med högre begåvning oftare återfinns inom bättre arbeten. Vi kan se att det finns en koppling mellan yrkesnivå och trivsel, säger Cornelia Wulff.

Det beror på att en hög yrkesnivå ofta för med sig större självbestämmande över den egna arbetstiden, vilket leder till större välbefinnande och trivsel.

– Vikten av att själv kunna påverka hur arbetsdagen ska se ut är något som borde tas större hänsyn till på fler arbetsplatser för att komma tillrätta med stress och arbetsrelaterad ohälsa. Fler än chefer och andra på högre yrkesnivåer borde ha möjlighet att själva få utforma sin arbetsdag, säger Cornelia Wulff till tidningen Arbetsliv.