Digitaliseringen av skolan har skapat en miljardmarknad där privata leverantörer tävlar om offentliga kontrakt. Samtidigt växer kritiken mot hur upphandlingarna genomförs och hur skattemedel används.
Cyniska affärsmodeller bromsar skolans digitalisering
Upphandling
Kampen mellan Sveriges skolplattformar har hårdnat i takt med att allt fler kommuner upphandlar nya system för skoladministration. Enligt Adrian Andersson, vd och grundare av skolplattformen Meitner, präglas branschen av pressade priser och emellanåt en destruktiv laddning mellan etablerade bolag och nya aktörer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Öppen konkurrens leder till starkare innovationskraft och tvingar alla leverantörer att höja kvaliteten, men i nuläget är det svårt för uppstickare att ta sig in på skolplattformsmarknaden, säger Adrian Andersson, vd på Meitner – en skolplattform som han började bygga redan som 20-åring, år 2019.
Han är bekymrad över de höga barriärer som han har identifierat i sin egen bransch, men också inom offentlig upphandling överlag. Det rör sig om avtal som sträcker sig i uppemot tio år eller ännu längre, krav på att leverantören måste ha ett visst antal referenskunder samt överdrivet detaljerade kravbilder från beställaren.
– På många platser behåller äldre aktörer mark utan någon rimlig anledning. Det här kan leda till att en bransch eller industri till slut blir helt urmjölkad, för att konkurrenterna pressas undan och kunden går miste om innovation, säger han.
Riskfyllt att kedja fast sig
Då teknikutvecklingen går allt snabbare är det av största vikt att inte låsa upp sig till en och samma lösning under en alltför lång tidsperiod förklarar Adrian Andersson. Framförallt inte till äldre aktörer med låg innovationsgrad.
– Ta in produkten i verksamheten och testa den i åtminstone en vecka innan ni tecknar avtal. Seriösa leverantörer erbjuder demos på det de erbjuder. Tidigare köpte många kommuner en modul de aldrig hade provat innan, men nu har det tack och lov börjat ändras och fler begär att få testa på produkten innan, säger han.
För att säkra en tryggare och mer nyskapande skolplattformsbransch behöver ett antal bromsande utmaningar hanteras.
– Lou kan kännas snäv, men samtidigt är upphandlingsreglerna tydliga när det kommer till att beställaren måste främja innovation och sund konkurrens. Att vi fortfarande ser osunda barriärer idag, trots att skolväsendet har ropat sig hesa efter bättre system, är till stor del en konsekvens av att vissa leverantörer utnyttjar marknaden, säger han.
Cyniska affärsmodeller
Det faktum att det inte finns någon datadelning i branschen är ett exempel på den typen av gatekeeping, förklarar Adrian Andersson. Många leverantörer har inte öppna API:er, det vill säga en typ av regelböcker som låter olika program prata med varandra och utbyta information på ett bestämt sätt.
Eller så tar de mycket betalt för att erbjuda dessa API-nycklar till kund. Det gör att etablerade leverantörer kan låsa kundens data till sin egen produkt, och nya aktörer tvingas byta ut ett helt system i grunden om de skulle vinna en upphandling.
– I andra branscher jackar man i varandras lösningar och bygger ett ekosystem ihop. Konkurrenskraften handlar då om att ständigt ta fram nya smarta och nischade funktioner, snarare än att man har låst in kunden i ett ineffektivt system.
Ta tillbaka kontrollen
Han har dock tilltro till att branschens förutsättningar kommer att vända.
– Kommunerna kan bidra till förändring i den här frågan genom att ställa krav på öppna API:er och kräva att API-nycklarna ska vara kostnadsfria. Kommunerna har rätt att äga sin egen data och ta in ny expertis för att hantera den om de så vill.
– Det är viktigt att det här problemet åtgärdas för i nuläget visar branschrapporter att kommunerna tyvärr har mycket lågt förtroende för vår bransch. Det är sorgligt med tanke på att vi bygger stora delar av de sociala infrastrukturerna. Vi som leverantörer behöver jobba tillsammans med skolor och kommuner som samarbetspartners och bygga framtiden ihop.


