E-hemtjänst kan spara miljarder

Det finns enorm potential för kommuner att utveckla e-hemtjänst. Och pengarna som finns att spara in uppgår till miljardbelopp, enligt Crister Mattsson, rådgivare på forskningsinstitutet Swedish ICT Acreo.

Han har en längre tid studerat hur bredband via fiber kan spara pengar i e-hemtjänsten. Studien som kommer presenteras i veckan har namnet Digitala tjänster för hemvården och deras ekonomiska inverkan.

Få som prövar

Bakgrunden är den utmaning som Sveriges kommuner och landsting står inför när de äldre lever längre och de arbetsföra blir färre. Det skapar en snedvriden försörjningskvot, det vill säga att de som arbetar och betalar skatt är så få att man inte kan finansiera äldrevården, utan att höja skatter eller förändra sättet att arbeta på. Detta är allra tydligast i glesbyggdskommuner.

Det finns ett antal kommuner som testar eller idag kör på e-hemtjänst, men det är mycket färre än vad man kan tro, menar Crister Mattsson.

– Det är mycket snack men väldigt få är igång och kör i full skala. De kommuner som kör med seriösa försök är Västerås och Uddevalla.

Uddevalla har som KM tidigare berättat gjort försök med appar i hemtjänsten.

– Men Västerås är ett annat intressant exempel. De har infört att antal e-hemtjänster som är videobaserade. Ett exempel är videoavstämningar och ett annat är natt-tillsynen som nu görs via video där hemtjänstpersonal ser till brukaren på natten via video istället för att åka hem till personen, säger Crister Mattsson.

Krav på kvalitativ lina

Totalt bor det 140 000 personer i Västerås, 1,8 procent är hemtjänsttagare. Beräkningar som Acreo gjort visar att om alla brukarna skulle ha e-hemtjänst finns en potentiell besparing på totalt 20 miljoner för kommunen.

– Jag skulle säga att vi inte har råd att låta bli. Det som dock krävs är en stark utbyggnad av fibernätet. Västerås kommun har ett krav när de ska ansluta en brukare: Att de är uppkopplade på det kommunala stadsnätet, för stabilitet, kvalitet och på grund av integritetsskäl.

1,2 miljarder

I studien kommer det även finnas siffror som visar beräkningar på större samt glesbygdskommuner. Sett till hela Sverige är den potentiella besparingen 1,2 miljarder år 2020, men det är också med förbehåll att 90 procent av befolkningen är uppkopplade det året.

– Erfarenheten från Västerås kommun är att introduktionen till personalen går snabbt, det är en investering på fiber som snabbt betalar sig tillbaka. Även brukarna är positiva, de tycker så klart att det är bättre om natt-tillsynen sker genom via video istället för att någon låser upp, går in och väcker dem för att kontrollera att de mår bra, säger Crister Mattsson.