En kärna av klokhet i alla managementkoncept

Lite senare fick jag reda på att det balanserade styrkortet faktiskt har uppfunnits många gånger tidigare, bland annat på 1940-talet i Frankrike (Tableu du Board) och på 1980-talet i Sverige av en näringslivssammanslutning under ledning av Karl-Erik Sveiby. Men ingen av dem lyckades paketera konceptet tillräckligt pedagogiskt och ge det ett slagkraftigt namn, så de blev inte virala (för att använda ett annat modeord).

Jag tror att det inom alla moderna managementkoncept finns en kärna av klokhet och att de fyller ett eftersatt behov på marknaden. Gartner beskriver i sin hype-kurva hur alla nya koncept följer ungefär samma utveckling. Först kommer det en hype, sedan en misstro och efter ett tag en tillämpning baserat på sunt förnuft. Balanced scorecard och knowledge management löste inte alla våra problem och investerarna brydde sig inte nämnvärt.

Men vi fick en lättarbetad struktur för att sätta mål som inte bara handlade om ekonomi samt en spark i baken när det handlar om de möjligheter som it erbjöd för att dela kunskap och erfarenheter.

När jag pratade med en leanexpert häromdagen så berättade hon passionerat om konceptet. ”Det där har ju jag alltid arbetat med men kallat det för flödesanalys och visualisering”, var jag på väg att säga, men bet mig i tungan för att inte uppfattas som en gammal stofil.

Det finns uppenbarligen mycket bra inom konceptet och det möter ett behov som finns.Om 20 år kommer säkert många företag att jobba aktivt med principerna, men kanske inte under flaggan Lean och med japanska namn för olika saker.