En trend blir till

Fredrik Helin Lövingsson, civilekonom, konsult och författare har en teori om hur det går till när ett begrepp tar sig in i managementvokabulären: Det börjar med ett behov av att lösa ett problem, ett sunt förnuft som säger att någonting måste lösas på ett nytt sätt – till exempel att inte bara fokusera på aktiemarknaden utan även på kunskap, som under 90-talet. Sedan kommer ett koncept som fungerar som en trigger för att lösa problemet, till exempel knowledge management i kombination med internets framväxt. Det spelar egentligen mindre roll vilket begrepp som används, bara det likt en stor våg, kan samla ihop engagemang från alla möjliga håll. Alla ska med, alla börjar viska knowledge management i korridorer, fikarum och på konsultföretagens utvecklingsmöten. Det skapas nya titlar och tjänster, människor går kurser, nya magasin och konferenser poppar upp på temat och hajpen är ett faktum.

– Efter ett tag klingar det av. Då slutar man prata om knowledge management eller intellektuellt kapital eller vad det nu är för ord. Det har inte försvunnit, men man behöver inte längre sätta begreppet som epitet på allting. Det har blivit praktisk vardag och därigenom fyllt sitt syfte, säger Fredrik Helin Lövingsson.

Han har tillsammans med Bengt Karlöf skrivit och reviderat Management från A till Ö som kommer i nya upplagor då och då. Boken är en slags ambitiös ordlista över ledarskapspråkets mest vanliga och trendiga ord som chefer behöver känna till för att hänga med i tugget.

I den senaste upplagan har ett par mer eller mindre nya ord tillkommit, bland annat:

* Molntjänster. Tjänster som ligger utanför den egna verksamhetens servrar, och istället delas och finns tillgängligt för många användare som kopplar upp sig. Spotify är ett exempel.

* Agila projektmetoder som exempelvis Scrum – en metod för mer målstyrning av projekt inspirerad av hur rugbyspelare formerar sig axel mot axel för att driva bollen framåt när den sätts i spel.

* Portföljstyrning. Inget nytt begrepp i sig men som fler gör ett större nummer av än tidigare när det gäller beslutsprocesser.

Var tydlig som chef

Lean är ett annat ord som inte är nytt men som författarna ser allt mer av ute i organisationerna. Det kan jämföras med total quality management, som var ett av de mest omtalade kvalitetsbegreppen på 80-talet.

– Det kan finnas en positiv kraft i att ha ett nytt begrepp, i förändringen. Men det som blir problematiskt är att så många hänger på utan att ha tänkt igenom det ordentlig. I slutet av kvalitetsvågen visste ingen tillslut vad som menades med kvalitet, det blev ”allt som är bra”. Nu har Lean börjat användas som ett allmänt förstärkningsord – snabbt eller billigt, allt är Lean! Tillslut betyder det allt och inget, säger Fredrik Helin Lövingsson.

Han har ägnat mycket tid och research åt att försöka ge kvalitetsorden så korrekta och allmänt vedertagna definitioner som möjligt. Och menar att det visst finns någonting som är Lean i sin renaste form, en kärna, men att alla hittar sina egna tolkningar till begreppen. Den som vill veta mer om en metod måste ändå söka sig vidare och fördjupa sin kunskap.

– Vill ett företag jobba med Lean räcker det inte att läsa två sidor i vår bok.

För chefer kan det vara extra viktigt att lägga det på minnet. Språk har den egenskapen att det definierar grupptillhörighet, oavsett om det är management eller slang i kompisgänget – du vill inte vara utanför, den som inte förstår. Skräck för statusfall och känslan av att alla andra verkar ha koll på begreppen kan sätta oönskade bollar i rullning som kräver energi och stjäl fokus.

– En chef i en statlig organisation pratade i ett tal om att ”Nu sika vi fokusera på konsolidering”. Alla visste inte vad det innebar. Det satte igång en mängd funderingar och arbetsgrupper med olika tankar om vad det betydde. Det är viktigt för chefer att man försöker vara noggrann med vad man menar, definierar det, och har en förståelse för att det man säger kan tolkas olika och få ett oerhört genomslag, säger Fredrik Helin Lövingsson.

Rid på vågen

Frågan är om ni måste döpa seminariet till ”Hur blir vi effektivare med Lean?”. Fundera på om det sista ordet kan slopas för att budskapet ska bli tydligare. Men riktigt så enkelt är det inte heller.

– Ser man att många andra arbetar med Lean så kanske det väcker mer intresse att ha den titeln på seminariet. Man kan nyttja den hajp som finns för att mobilisera krafter och tillvarata goda initiativ som har genomförts på området

Fredrik Helin Lövingsson anser att den största risken med ledarskapsspråket, förutom den uppenbara risken för missförstånd, är när hajpen övergår i fundamentalism. Det har han egna erfarenheter av, och berättar att han under sin tid på ett telekomföretag nästan blev frälst till knowledge management som enda rättesnöre.

– Alla koncept som kommer har en kärna av sunt förnuft. Annars skulle inte alla kloka människor ta till sig dem. Konceptet möter ett behov som finns. Men det farliga är när man blir bokstavstroende och sätter renlärigheten i konceptet före verksamhetens behov.

Fredrik Helin Lövingsson berättar om en anekdot som han nyligen läste i en Leanbok:

”En av den japanska bilindustrins Lean-gurus var på besök hos ett företag i Silicon Valley. Företagsledaren visade stolt upp hur företaget hade kopierat och infört alla tänkbara processoptimeringar och Leanmodeller från sin japanska förlaga. Efter en dags rundvandring frågade chefen sin guru:

– Nu har du sett allt som vi har gjort, är vi Lean?

– Jag var inte här igår så jag har ingen aning om ni har förbättrat er, svarade han.”