Inga produkter i varukorgen.
Förbättringsarbete minskar stress
Förbättringsarbete Hur påverkar förbättringsarbete enligt Kaizen medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö och vice versa? Ett forskningsprojekt har studerat effekterna hos Enköpings lasarett.
En del av dem handlar specifikt om hälsoförbättringar men även när det gäller andra frågor har det blivit vanligare att ta med hälsokonsekvenserna av förbättringsförslaget. Istället för att ha två separata system används ett och samma.
Effekterna av projektet mäts också med enkäter innan, under och efter projektet, intervjuer med nyckelpersoner och observationer från möten.
Blir lätt personbundet
Några direkt negativa effekter har Terese Stenfors-Hayes inte sett. Men på avdelningar där det är svårt att få genomslag för förbättringsarbetet enligt Kaizen, fungerar det inte heller att arbeta med integrering. Arbetet visar sig också vara personbundet då det krävs engagemang av ombud, samordnare och chefer.
– Det har också visat sig att det inte alltid känns självklart att tänka hälsa i Kaizen. Vi ser dock att det blir fler och fler förbättringsförslag som även tar upp hälsoaspekten, säger Terese Stenfors-Heyes.
Projektet genomförs i samarbete mellan Karolinska Institutet och Mälardalens högskola.
Några förbättringsförslag som åtgärdats:
- För att medarbetare inte ska uppleva hotfulla situationer med patienter finns nu en rutin om att alltid vara minst två personer, även på fikaraster.
- Efter en önskan om bättre hälsokunskap föreläste en dietist om mat och sömn. Det har lett till att många börjat med en mer hälsosam frukost.
- Att byta till glasdörrar har gjort att man kommer ifrån känslan av ensamhet och isolering på avdelningar som av säkerhetsskäl kräver stängda dörrar.
- Telefontider har ändrats för att minska personalens stress och öka tillgängligheten.
