Förbättringsarbetet som möjliggör tidiga insatser till föräldrar med psykiatriska tillstånd


Jenny Olofsson arbetade tidigare som socialsekreterare inom socialtjänsten i 15 års tid, och såg ett tydligt värde av tidiga insatser till patienter som var i behov av föräldraskapsstöd.
Martina Larsson har också lång erfarenhet av arbete med barn inom hälso- och sjukvård och tillsammans såg de möjligheter att utveckla nya former för samverkan. Jenny Olofsson skrev samtidigt en masteruppsats inom området Kvalitetsförbättring och ledarskap vilket möjliggjorde fördjupade studier av förbättringsarbetet.


För att kunna erbjuda ett mer effektivt förebyggande föräldraskapsstöd till föräldrar med psykiatriska tillstånd etablerades under masterarbetet en kontaktväg mellan vuxenpsykiatri och barnhälsovård på familjecentraler i Region Jönköpings län. Förbättringsarbetet omfattade 13 vuxenpsykiatriska öppenvårds-enheter och tre familjecentraler och genomfördes med hjälp av ett länsövergripande förbättringsteam.

Målet var att alla vuxenpsykiatriska patienter med barn i åldern 0–6 år, under perioden 1 oktober 2024 till 31 mars 2025, skulle erbjudas föräldraskapsstöd av BHV-sjuksköterska. En förbättring ansågs uppnådd om minst 50 procent av patienterna visade intresse för information om föräldraskapsstöd, och 46 procent av patienterna visade intresse för fortsatt stöd.

– Det är tydligt att paketeringen och informationen spelar roll för patienterna. Det blir lättare att ta hjälp om man blir erbjuden stöd direkt snarare än om man blir uppmanad att ringa ett telefonnummer för att boka in någonting på egen hand, säger hon.

Antalet genomförda familjeformulär ökade, och ökningen av familjeformulär och kontaktvägen påverkade troligtvis varandra förklarar Jenny Olofsson. Detta då fler genomförda formulär sannolikt ledde till fler patienter som erbjöds stöd. 

Det faktum att anmälan är helt frivillig samt att man avbryta vidare stödinsats när som helst under processen, tror Jenny Olofsson är andra framgångsfaktorer. Det gör att insatsen kan kännas mindre utpekande för patienten. 

– Samtidigt tror jag att det är viktigt att vara tydlig med att familjen är en helhet snarare än att ett psykiatriskt tillstånd är ett isolerat fenomen. Det är också viktigt att lyfta att just tidiga insatser kan göra stor skillnad för de som behöver föräldraskapsstöd, något som bekräftats i en nyligen utkommen SBU-rapport, säger hon.

Hur ser då förhoppningen kring att sprida metoden på bred front ut? Enligt Jenny Olofsson visar förbättringsarbetet på lovande faktorer.


– Familjeformuläret har funnits länge och är redan etablerad i Region Jönköping, kontaktvägen mellan vuxenpsykiatri och barnhälsovård är jätteenkel eftersom vi använder oss av existerande system och proceduren upplevs som enkel att utföra.


Hon fortsätter:

– Vi har arbetat mycket med att inkludera cheferna i förbättringsarbetet eftersom deras engagemang är avgörande. För att det ska fungera på lång sikt måste varje verksamhet återkomma till detta i sin årsplan och titta på familjeformulären samt efterfråga resultat.


Här kan du ta del av masteruppsatsen i sin helhet: DiVa – Utökat föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med psykiatriska tillstånd