Forskaren varnar för AI:s dolda kompetensfälla

– En minst lika intressant risk är att AI blir så bra och bekvämt att använda att vi gradvis faktiskt lämnar ifrån oss delar av intellektuellt arbete.

Mattias Wiggberg har tillsammans med forskarkollegor skrivit en artikel om det som kallas intellectual dependence, intellektuellt beroende. De beskriver hur människor riskerar att förlita sig så mycket på AI att de inte längre tränar sin förmåga att analysera information, lösa problem och dra egna slutsatser.

När AI tar över juniorernas arbetsuppgifter

Mattias Wiggberg använder konsultbranschen för att visa hur AI kan påverka företagens kompetensförsörjning.

På många konsultbolag börjar juniora medarbetare med att sammanställa rapporter och ta fram presentationer. Seniora kollegor granskar arbetet och ger återkoppling. På så sätt lär sig de yngre konsulterna yrket och tar efter hand ansvar för mer avancerade uppdrag.

Men AI kan redan utföra en stor del av de uppgifterna. Enligt Mattias Wiggberg kan konsultbolagen få svårt att fortsätta lägga tid och pengar på arbete som konkurrenterna löser snabbare med hjälp av tekniken.

– Och på kort sikt är det ju det. Du kan sälja mer till kanske en lite lägre timpenning, men fortfarande till en ökad omsättning och troligen ökad vinst.

På längre sikt kan företagen däremot få problem. De behöver fortfarande erfarna medarbetare som kan leda uppdrag, göra kvalificerade bedömningar och ta ansvar för resultaten. Men om juniorerna inte längre får utföra arbetet som tidigare gav dem erfarenhet måste företagen hitta andra sätt att utveckla framtidens experter.

– Om det är så att man tänker sig ha en organisation som lever längre än ett år, då behöver man också tänka långsiktigt. Hur ska man kompetensförsörja den här organisationen?

AI ger nya möjligheter i förbättringsarbetet

Samtidigt ser Mattias Wiggberg stora möjligheter att använda AI för att utveckla verksamheter. Tekniken kan samla in och sammanställa data, analysera information och hjälpa medarbetare att upptäcka problem och förbättringsmöjligheter.

Men människor behöver fortfarande kunna granska resultaten och avgöra om slutsatserna håller, framhåller Mattias Wiggberg. Därför behöver organisationer också värna den kompetens som gör det möjligt.

När AI tar en större roll i analysarbetet behöver chefer fundera över hur medarbetarna ska fortsätta träna sin egen förmåga att identifiera problem, bedöma information och fatta beslut.

Cheferna måste tänka längre än effektiviseringen

För Mattias Wiggberg handlar utvecklingen också om ledarskap. AI kan numera bidra med analyser, problemlösning och rekommendationer. Det gör att chefer behöver ta mer aktiva beslut om hur människor och teknik ska arbeta tillsammans.

Enligt Mattias Wiggberg räcker det inte att se vilka uppgifter AI kan utföra snabbare. Ledare behöver också förstå hur nya arbetssätt påverkar medarbetarnas möjligheter att lära sig och utvecklas.

– Och frågan är ju då inte bara vad som kan automatiseras till exempel, utan vad är det som bör automatiseras. Vad bör förstärkas och vad bör förbli mänskligt.

I konsultbranschen kan det handla om att skapa nya vägar för juniora medarbetare att bygga erfarenhet. I andra verksamheter kan chefer behöva se till att medarbetarna fortsätter utveckla sitt omdöme och får möjlighet att ta ansvar, även när AI utför fler arbetsuppgifter.

Mattias Wiggberg menar att ledare behöver uppmärksamma hur tekniken förändrar människors möjligheter att växa i sina yrkesroller.

– Därför behöver vi inte bara fråga vad AI gör med arbetet, utan vi bör också fråga vad AI gör med människan i arbetet.