Inga produkter i varukorgen.
Global utbildningskvalitet kan påverkas av Unescos framtidsbild
Internationellt
FN har globala riktlinjer för hur utbildning bör utformas. Men målen för global utbildningskvalitet präglas av FN:s föreställningar om framtiden. Det visar en ny avhandling vid Örebro universitet.
– Vi i Sverige påverkas av det som diskuteras globalt. Den insikten kan skapa större möjlighet att för oss att förstå, agera och påverka politiska beslut, säger forskaren Franziska Primus.
Foto: Stockadobe
Unesco är FN:s organ för utbildning och en av de största aktörerna inom global utbildningsstyrning. I en rapport som Unescos initiativ Futures of Education mynnade ut i formuleras nya riktlinjer för hur utbildning bör utformas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I sin doktorsavhandling i pedagogik pekar Franziska Primus på att framtiden i Unesco-rapporten beskrivs som undflyende och omvälvande. Att framtiden ses som instabil, i ständig förändring och fylld av kris och hot ligger till grund för målet att all utbildning ska vara flexibel och anpassningsbar. Ett exempel är det livslånga lärandet, som även ska vara anpassat efter människors olika livssituationer.
– Dessa framtidsberättelser måste inte vara verkliga, eftersom de inte kan bevisas förrän i efterhand. Men de behöver vara övertygande, säger Franziska Primus.
Unescos ambition är att skapa ett nytt socialt kontrakt med fokus på jämlikhet och rättvisa, inte minst för länder i det globala syd.
– I min analys ser jag att initiativet vill bidra till dekolonialisering och demokrati, men samtidigt representerar de en västerländsk syn på utbildning genom de begrepp de använder, säger Franziska Primus.
Hon menar att detta kan ses som problematiskt då osynliga kontraktet bygger på tankar från upplysningstiden – en period som även står för idéer om över- och underordning av människor, baserat på bland annat social härkomst och ras.
Franziska Primus konstaterar också att rapportens enligt henne oprecisa begrepp kan göra det svårt att åstadkomma verklig förändring.
– Det är svårt att ändra reglerna när man är en del av spelet, säger hon.
Metoden som Franziska Primus har valt har en diskurshistorisk ansats. Det är en variant av kritisk diskursanalys, som framhäver den historiska, politiska och sociala utvecklingen.
