Gott ledarskap är inte en talang – kräver rätt förutsättningar

– Jag ser nu att det intresset börjar komma i form av mer forskning på hur ledarskapet påverkas av storleken på arbetslag som en chef arbetsleder. Det forskas också på hur ledarskapet påverkas av illegitima arbetsuppgifter, det vill säga arbetsgifter som läggs på chefen när andra roller försvinner – trots att de uppgifterna inte hör till chefens uppdrag, säger Caroline Lornudd.

Ibland tar cheferna själva på sig dessa arbetsuppgifter för att skydda sitt arbetslag, så att de som arbetar med det operativa ska få göra det ostört. 

Förlegat synsätt hänger kvar

Förklaringen till att chefens uppdrag inte tillåts vara renodlat eller att det ibland blir orimliga förväntningar endast på grund av chefstiteln, tror Lornudd är en förlegad bild på vad en chef är.

– Det finns fortfarande en bild av en slags övermänsklig hjältepersona när vi pratar om vad chefer eller ledare ska kunna åstadkomma, oavsett förutsättningar. Det blir väldigt personbundet snarare än att se på organisatoriska förutsättningar, säger hon.

Inom psykologi kallas detta feltänk för det fundamentala attributionsfel. Det innebär att man överdriver betydelsen av personliga egenskaper när man ska förstå någon annans beteende – både vid misstag och framgång.

– Även om det är stress som är inbyggt i organisationen i form av krångliga system eller otydliga mål och förväntningar, så tolkar vi ändå stress som att det har med individen att göra. Man förklarar problemen med att någon har det stressigt på hemmaplan eller helt enkelt inte är stresstålig, när det i själva verket handlar om strukturen på arbetsplatsen, säger hon.

Detta leder till att åtgärderna riktas på individnivå istället för att organisationens struktur och kultur ses över – vilket alltså är att ignorera rotorsakerna till problemen.

– De som söker sig till chefsroller är ofta väldigt handlingskraftiga personer. Så de höga kraven kommer både ofta från chefen själv och från medarbetarna. Det gör att man inte vågar berätta om tillkortakommanden av rädsla för att framstå som svag eller inkompetent, säger hon.

Psykologisk trygghet är en nyckel

Utvecklingen går trots allt mot ett tillitsklimat där chefer inte längre ska ses på som en allvetande övermakt, eftersom chefsrollen är en profession i sig. Chefen förväntas inte längre var överlägsen inom exakt alla områden – ändå sitter ränderna i, menar Caroline Tornudd.

– Det man behöver göra är att välja ut en antal förutsättningar som är viktiga för att kunna utföra ett gott ledarskap inom just er verksamhet, och göra en checklista av dessa. För att det ska bli en pappersprodukt behöver man följa upp att det fungerar praktiken, säger hon.

Listan betyder nämligen ingenting om man inte är på riktigt är intresserad av att sträva efter att förutsättningarna för ledarskap hela tiden ska bli allt bättre, förklarar Caroline Tornudd.

– Att bygga psykologisk trygghet är en bra metod för att cheferna ska vilja vara uppriktiga med hur förutsättningarna för ledarskap ser ut. Att lägga större fokus på chefernas förutsättningar signalerar också till cheferna att det inte bara handlar om deras egen kapacitet – det handlar om verksamhetens förutsättningar, avslutar hon.