”Hållbarhetschefer har mycket att lära av ekonomichefer”

För att klara av hållbarhetskrisen måste vi sänka våra utsläpp tillräckligt snabbt. Enligt Carbon law behöver vi från år 2020 halvera våra utsläpp var 10:e år för att nå Net Zero innan 2050. Ett problem som redan är löst är att vi har metoder och verktyg (exempelvis GHG-protokollet och ISO 14064-1) för att ta reda på vilka utsläppskategorier hos företag som är störst, och därmed behöver prioriteras först.

PROBLEMET SOM KVARSTÅR är dock att en klimatavtrycksberäkning i de flesta fall görs en gång per år, ofta i samband med företag och organisationers års- och hållbarhetsredovisningar som färdigställs direkt efter ett avslutat räkenskapsår. Detta leder till att styrelser, ledningsgrupper och andra strategiskt beslutsfattande organ endast får tillgång till uppdaterad data om hur utsläppsminskningsarbetet går en gång var 12:e månad.

En konsekvens av denna infrekventa möjlighet till att analysera klimatarbetet är att det tar alldeles för lång tid för en styrelse att se vilka positiva följder initierade projekt och åtgärder har. En annan konsekvens är dessutom att detta totalt krockar med hur styrelsen redan är van vid att analysera finansiell data. Styrelsen är förmodligen redan van vid att analysera och få uppdateringar om företagets ekonomiska läge en gång per möte, vilket kan vara 6 till 12 gånger per år.

DÄRFÖR ÄR DET INTE SÅ KONSTIGT att man tycker klimatinvesteringar är dyra, och att det ibland är svårt att greppa exakt vilken påverkan en viss klimatinvestering faktiskt kommer att leda till. Det är jättesvårt att få rätt förutsättningar för att strategiskt placera kapital och resurser, för att få största möjliga positiva påverkan på klimatet.

Därför är det viktigt för styrelser, ledningsgrupper och andra strategiskt beslutsfattande organ att arbeta med klimatdata lika frekvent som man redan arbetar med finansiell data. Målet är inte att härma, men vi behöver i alla fall efterlikna de finansiella strukturer vi har i samhället för att lyckas med vårt hållbarhetsarbete.

Att arbeta med kostnadskalkyler, budgetar och jämförelsepriser är sen länge inpräntat i vårt arbetssätt när det kommer till att ta investeringsbeslut, bedöma utläggsrapporter och förhandla inköpspriser. Även fast det ibland är svårt är vi idag väldigt duktiga på att bedöma konsekvensen av en investering på exempelvis 500 000 SEK i en ny produktionsmetod eller i en utbildning för företagets anställda. Men när det kommer till att bedöma hur stor klimatpåverkan en investering på 500 000 SEK kommer leda till är vi fortfarande lite lost.

FÖR ATT SÄNKA VÅRA UTSLÄPP tillräckligt snabbt (kom ihåg Carbon law) behöver vi alltså fortsätta analysera vilka utsläppsminskande initiativ vi ska investera i först. Men för att få maximal effekt behöver vi bli duktigare på att avgöra hur stor investering som leder till störst positiv klimatpåverkan, vilket vi samlar kunskap kring när vi analyserar klimatdata på en mer frekvent basis än en gång var 12:e månad. Först då kan vi börja kombinera den finansiella datan med klimatdatan, det vill säga att vi först då har rätt förutsättningar för att på riktigt jämföra vad projektet i fråga kostade med vilket positiv klimatpåverkan projektet har gett.

To manage you have to measure!

Ellinor Axelsson, 
konsult på 2050 Consulting och medlem i Young Sustainability Professionals