Inga produkter i varukorgen.
Högskolans styrning får bakläxa
Högskolan behöver utveckla hur verksamheten styrs och hur resurserna används. Idag finns det risk för att systemet motverkar kvalitet och effektiv resursanvändning, visar Riksrevisionens granskning.
Riskrevisionen har under åren 2008-2011 undersökt hur resurserna till universitet och högskolor används i tio granskningar. Resultaten har sammanfattats i en slutrapport. Några slutsatser är att högskolan får anslag efter antalet studenter vilket tenderar att leda till satsningar på breda utbildningar som lockar många istället för att erbjuda ett mer profilerat utbud.
Staten finansierar forskningen med både direkta anslag och med bidrag som högskolan ansöker om i konkurrens,vilket kan skapa problem eftersom utrymmet att skapa en egen forskningsprofil ibland begränsas. Dessutom visar granskningen att samspelet mellan utbildning och forskning behöver utvecklas. Om inte, finns det risk att den akademiska personalen delas upp i två kategorier – de som forskar och de som undervisar. Det kan i sin tur äventyra forskningsanknytningen som är en förutsättning för hög kvalitet i grundutbildningen och bidra till att studenterna både får för lite undervisningstid och brist på kontakt med lärare som är aktiva forskare.
– Regeringen bör förbättra formerna för att finansiera högskolans utbildning och forskning så att de resurser som satsas ger hög kvalitet och avsedda resultat. Högskoleledningarna bör vässa den strategiska styrningen så att samspelet mellan utbildning och forskning samt mål om profilering får ett tydligare genomslag, säger riksrevisor Gudrun Antemar i ett pressmeddelande.
Riskrevisionen rekommenderar också regeringen att analysera hur man kan säkra en god forskaranknytning i utbildningen och hur stort behovet av profilering är. Högskolor och universitet bör också utveckla sian långsiktiga strategier och följa upp hur resurserna används.
