Hon tog KBT-metoderna från terapirummet till styrelserummet – ”Först väldigt skeptiska”

Av en slump fick hon som hon journalist kontakt med professorn Carlo Perris som berättade om att han skulle öppna en helt ny högskola i Stockholm. Det var Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, och han rådde henne att studera till psykoterapeut där. Lena Gustafsson tvekade inte utan sökte och kom in.

– En helt ny värld öppnade sig för mig. Jag hade fortfarande business- och marknadstänket i mig, så jag skrev nya reportage om psykoterapi nästan varje vecka, säger hon.

Att överföra nya psykoterapeutiska synsätt och metoder till arbetsmarknaden var alltså inte ett långt steg för Lena Gustafsson. Hon hade redan skrivit en uppsats om hur olika människor hanterar misslyckanden i arbetslivet, där hon djupintervjuade ett stort antal personer.

– Kvinnorna tenderar att urskillningslöst skylla sina nederlag på sig själva. De tänkte att de var bristfälliga och hade gjort ett dåligt jobb. Männen var mer förbannade och tyckte att de hade blivit orättvist behandlade. Sedan fanns där en liten mer erfaren grupp bestående av både män och kvinnor som hade varit med om misstag ett antal gånger, och som visste att de kunde hämta lärdomar ifrån besvikelser, säger hon.

Den gruppen ville Lena Gustafsson ta fasta på. Hur kunde psykologiska dispositioner användas i utvecklandet av professioner? Det fick hon svar på när hon började ta emot sina första terapipatienter. En dag ställdes hennes nyfunna psykologipassion på sin spets.

– En vd på ett stort försäkringsbolag stormade in på mottagningen och sa att han behövde hjälp – och det omedelbart. Han förklarade att han var himlastormande förälskad. Tyvärr i någon annan än sin fru. Han behövde vägledning i att hantera separationen med hustrun, som han nu insåg var ofrånkomlig, säger hon.

Sagt och gjort. Lena Gustafsson guidade mannen förbi hans egna demoner, känslostormar och olika typer av försvarsmekanismer.

– Efter att vi hade arbetat väldigt intensivt tillsammans fick han ordning på både sig själv och den uppslitande situationen. Han var lättad och tacksam och frågade mig om inte jag kunde göra samma sak på hans arbetsplats.

En terapeut gör vanligtvis en livslinje över en patients erfarenheter med tillhörande reaktioner inför att en behandling startar. På samma sätt går det att inventera arbetslag, ledningsgrupper och styrelser, menar Lena Gustafsson. Hon kartlade såväl ledarskapsstilar som olika typer av värderingar och skapade modellen ”Professionellt ID”.

– Många chefer på det här företaget var först väldigt skeptiska. De tyckte att det var flummigt trams. Men de fortsatte med övningarna och utvecklades oerhört mycket. När människor får chans att ofiltrerat prata om vad som styr dem, vad de värdesätter och vilka karriär- och livshändelser som har präglat dem som mest, då får de ofta en helt ny typ av självinsikt, säger hon.

Hon utvecklade metoden Professionellt ID med hjälp av stora affischer som illustrerade de psykologiska termerna på ett lättillgängligt sätt, och uppmanade gruppdeltagarna att själva tolka bildernas budskap.

– Gruppdynamik, gränsdragning, anknytning, att vara överdrivet känslostyrd kontra att vara överdrivet logiskt tänkande – med mera. Om vi bara pratar om dessa fenomen i kliniska termer tappar många personer snabbt intresset. Men om vi gör ämnet mer tillgängligt blir människor istället väldigt nyfikna och vill lära sig mer om sig själva och andra, säger hon.

Metoden slog igenom på bred front när hon fick i uppdrag att utföra den ihop med 350 medarbetare på vårdkooperativet Praktikertjänst. Organisationen led av både hög sjukfrånvaro – främst till följd av utmattning – och låg medarbetarnöjdhet.

– Efter ett års internt arbete med de här frågorna hade sjukfrånvaron minskat med 12 procent, och medarbetarnöjdheten slog i taket. Vi hjälpte också långtidssjukskrivna att komma tillbaka till sina tidigare jobb eller guidade dem till andra uppdrag, säger hon.

Mycket har hänt sedan Lena Gustafsson slog ihop sina två passioner organisation och psykoterapi. Från att för 40 år sedan ha varit förknippat med lullull och pseudovetenskap är arbetsmetoden idag en erkänd effektiv konkurrensfördel.

Hon är positiv till att tiderna har förändrats sedan hon började prata om kognitionsvetenskap i styrelserummen, men hon är bekymrad över hur viktiga teorier och arbetssätt urvattnas av kommersiella krafter. En sådan teori är psykologisk trygghet.

– I grunden är det ju ett jättebra begrepp. För att få engagerade arbetslag krävs en accepterande kultur. Men idag plockar ganska okvalificerade konsulter och coacher upp begrepp som psykologisk trygghet och tjänar storkovan på det, medan verksamheterna får väldigt låg effekt av tjänsterna de köper. Jag tror att den trenden riskerar att stjälpa mer än hjälpa, säger hon.

Samtidigt börjar Psykoterapeutföreningen ta mark inom näringslivets och offentlighetens organisationsutveckling, förklarar Lena Gustafsson. Hon ser det som en betryggande reaktion på quick fix-marknaden.

– Det är väldigt stor skillnad på att vara undersköterska och hjärnkirurg eller bloggare kontra journalist. Detsamma gäller alla dessa trender som havet av icke-evidensbaserade coacher säljer till företagen. Det spelar ingen roll hur många avstämningssamtal en verksamhet har där kolleger förväntas snacka av sig inför varandra, om man inte har gjort grovgörat först. Precis som i terapirummet, avslutar hon.