Kontorsmiljön en framgångsfaktor

Hur kontoret ser ut är underskattat i relation till hur funktionell arbetsplatsen är, det menar KTH-forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson som skrivit en avhandling om den estetiska dimensionen på ett kontor. Hon drar slutsatsen att ett vackert och trivsamt kontor är viktigare för en organisation än man tidigare trott och att arbetsmiljön inte är en lyxfråga utan en framgångsfaktor.

– Ju högre estetisk kvalité medarbetarna upplever, desto mer positiva är de till arbetsgemenskap, det egna företaget men även till kontorets funktionalitet, säger Christina Bodin Danielsson.

Forskningen visar att anställda som är nöjda med arbetsmiljön också är mer positiva till arbetet och organisationen som helhet. I en dålig miljö tenderar medarbetarna att i högre utsträckning bli irriterade och fokusera på saker som inte fungerar på arbetsplatsen.

Kontorstypen spelar också en stor roll för välbefinnandet. Sammantaget visade anställda i Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstort kontorslandskap även kallat storrum, med 10-24 personer/rum, sämst hälsostatus, arbetstillfredsställelse och trivsel. Det kan därför närmast klassas som ett högriskval.

Eget rum viktigt

Medarbetare som har ett eget rum eller flexkontor däremot trivs bäst med sin arbetsmiljö. Christina Bodin Danielsson menar att anledningen är att dessa kontorstyper ger medarbetaren störst möjlighet till egen kontroll och kan påverka sin egen arbetssituation.

Medarbetare som trivs och mår bra har mindre sjukskrivningar, bättre hälsa och större arbetstillfredsställelse, faktorer som i hög grad påverkar en verksamhets framgång.