Inga produkter i varukorgen.
”Kvalitet är ett icke-begrepp inom Försvarsmakten”
Hållbarhet Från att länge ha varit kraftigt nedbantad väntas Försvarsmakten bli Sveriges största myndighet år 2026. Organisationen har inte varit förberedd på en så omfattande tillväxt, menar Aida Alvinius och Henrik Börjesson, som nu studerar hur den snabba expansionen påverkat verksamheten.
Foto: Försvarshögskolan pressbild/Adobe Stock
Sedan slutet av 1990-talet har Försvarsmakten levt med vad forskarna kallar ”organisatorisk anorexi” – en kronisk brist på både personal och materiel. Fokus har legat på att bevara snarare än att bygga upp, vilket gjort att mycket av det organisatoriska minnet och kompetensen för att leda i tillväxt gått förlorad. Mentorskap och erfarenhetsutbyte har svårt att hinna i kapp i takt med att organisationen växer.
– De som bygger upp organisationen har olika bilder av vad som ska göras, och det saknas tydlig styrning enligt våra intervjuer, säger Henrik Börjesson, doktorand och överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.
Forskarna har genomfört intervjuer med förband inom Försvarsmakten för att förstå hur den snabba tillväxten påverkat. Otydlig styrning återkommer i flera intervjuer, vilket lett till att medarbetare tvingats improvisera och att kompetens inte kunnat nyttjas effektivt. Militära chefer har exempelvis fått ansvar för bygglov och lokalförsörjning – uppgifter som normalt ligger på civila funktioner.
– Fokus har snarare legat på att vi ”måste bara bygga ett hus” snarare än hur bra huset faktiskt blir. Det visar hur tempot prioriteras framför långsiktig kvalitet, säger Henrik Börjesson.
Mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget har försvaret behövt rustas upp snabbt – men styrningen har inte hängt med. Forskarna använder begreppet ”destruktiv tillväxt” för att beskriva situationen. Snabba beslut, brist på processer och ständiga omprioriteringar skapar osäkerhet och stress för medarbetarna.
– Vid stora nedskärningar sätts ofta stödinsatser in för personalen. Samma sak hade behövts vid en snabb tillväxt, säger Henrik Börjesson.
Samtidigt är ledningen medveten om konsekvenserna.
– På ledningsnivå finns en medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkas, säger Aida Alvinius, professor i ledarskap vid Försvarshögskolan.
Inom Försvarsmakten finns en stark yrkeslojalitet, vilket gör att anställda ofta accepterar bristande förutsättningar i högre grad än i andra organisationer. Det kan i sig förklara svårigheterna att rekrytera ny personal, trots att ekonomin tillåter det.
– När företag växer sker det ofta frivilligt – expansionen är ett val baserat på resurser och möjligheter. Försvarsmakten måste däremot förhålla sig till det regeringen beslutar. ÖB har tidigare signalerat att fler regementen inte bör öppnas med tanke på kapacitetsbrister, säger Henrik Börjesson.
Vad som händer med kvaliteten i en offentlig organisation som genomgår en ofrivillig hypertillväxt är svårt att veta– särskilt då Försvarsmakten inte använder begreppet kvalitet.
– Kvalitetsbegreppet som styrmodell har aldrig riktigt etablerats inom Försvarsmakten. I stället talar man om förmågor och effekt, säger Börjesson.
Utifrån intervjuerna lyfter Alvinius och Börjesson fram flera rekommendationer till Försvarsmaktens ledning:
• Acceptera felmarginaler i uppstarten – men bygg snabbt processer, lärande och kontroll.
• Tydliggör styrning och ansvar för tillväxten; etablera gemensamma mål för garnisoner och förband.
• Betrakta tillväxt som förändringsledning – det kräver ett annat ledarskap än bevarande eller militär insats.
• Öka dialogen kring belastning; överväg psykologiskt stöd även vid uppskalning.
