Lars Björkeström, revisionsledare på Qvalify dyker upp på skärmen i en svart t-shirt med vit text: ”HJÄLP!!! Hur gör man?”.
Lär dig veta ifall du lärt dig något – hur du gör uppföljning på kompetensutveckling
Utbildning Kompetenshöjning och utbildning är viktigt för hållbarhet och kvalitet. Men hur skiljer man på floskler i ett konferensrum och utbildning på riktigt? Lars Björkeström, revisionsledare, berättar hur i Qvalifys webbinar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Så här som det står på min tröja vill man ju inte känna. Därför har vi kompetensutveckling. Vi får bättre kvalitet samt att vi blir mer konkurrenskraftiga och bättre rustade för framtiden, säger han.
Qvalifys webbinarie, som leds av Björkeström, fokuserar på kompetensutveckling och utvärderingen av utbildningar på arbetsplatsen.
Det finns olika typer av kompetensutveckling med olika mål. Så som introduktion som har målet att säkerställa att medarbetaren snabbt blir trygg, effektiv och säker i sin roll. Det finns också formella utbildningar som menar att fördjupa kompetens eller kompetensutveckling i samband med förändring för att minska risker och förbereda för förändringar.
När man ska utvärdera en utbildning missar många den hela bilden menar Lars Björkeström.
– Det handlar om att följa upp effekten, inte bara ifall det ”var det en schysst utbildning”. Ofta hamnar fokus på fel saker. Här handlar det om att inte bara om att utvärdera utbildningen i sig utan framför allt effekterna av den.
I chatten ställs frågan: ”Mäter ni effekterna av era kompetenshöjande insatser?”. Resultatet visade att 75 procent av de svarande deltagarna inte gör det.
För att kunna göra en utvärdering av en utbildning behövs dock ett utgångsvärde som bestämts redan innan den kompetenshöjande insatser sker:
– Gör det tydligt: vilken effekt vill vi ha? Vilken kompetens är det som vi ska höja? Och varför görs utbildningen från första början. Man kan sedan följa upp genom exempelvis tester eller quizzer till medarbetarna, observation av arbetet på arbetsplatsen eller om det är relevant; en skyddsrond.
Man kan också mäta verksamhetseffekten över tid för att se att kompetenshöjande insatsen faktiskt gett de effekter som vi önskade på arbetsplatsen. Möjliga indikatorer som Lars Björkeström ger exempel på är minskade tillbud, färre fel, kortare ledtider, bättre resultat i revisionen och en större efterlevnad av rutiner.
Han tar upp ett exempel på en uppföljningstabell med följande rubriker: utbildnings namn, syfte med utbildningen, förväntad effekt, uppföljningsätt och resultat – har vi lärt oss det vi ska?
– Det jag ofta saknar i uppföljningarna av kompetenshöjning är ordning och struktur. Men det är också viktigt att ta fram en verkligt anpassad insats från början som faktiskt möter verksamhetens behov, säger Lars Björkeström.


