Inga produkter i varukorgen.
Lindex testar produktpass – här är lärdomarna
Hållbarhet EU:s produktpass är på ingång. Hos Lindex vill man tackla barnsjukdomarna redan nu, och har skapat en prototyp. Hållbarhetschefen Anna-Karin Dahlberg berättar varför – och ger tips till andra som vill komma igång.
Anna-Karin Dahlberg är hållbarhetschef på Lindex. Foto: Lindex.
Digitala produktpass är del av EU:s nya hållbarhetslagstiftning (ESPR) och innebär att produkter som säljs inom EU ska förses med ett digitalt ”pass” som följer dem genom hela livscykeln.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Passet ska innehålla hållbarhetsdata från råvara till färdig produkt. Datan ska vara tillgänglig på rätt nivå för myndigheter, kunder, reparatörer och andra aktörer för att bland annat möjliggöra kontroll, informerade köp, och att stimulera cirkulära affärsmodeller.
EU:s övergripande plan är att olika produktgrupper successivt ska förses med produktpass under perioden 2025–2030, med ett brett införande senast 2030.
Anna-Karin Dahlberg är hållbarhetschef på Lindex, och konstaterar att mycket fortfarande är oklart. Både kring vilken information som ska finnas i passen, och tidsplanen. Ändå har Lindex deltagit i projekt för att förbereda sig, och skapat en prototyp för ett produktpass.
– Om varje plagg som sätts på marknaden ska ha den här spårbarheten så är det ju inget som man fixar dagen innan. Det är därför vi är ute i god tid nu, även om vi inte riktigt vet exakt hur det blir, säger hon.
Prototypen är skapad åt en barnregnjacka. I den uppger Lindex information som de väntar kommer att krävas från EU. Dessutom har de också tänkt sig en ”upphittat”-flik, där man kan fylla i information som hjälper en att få tillbaka en eventuellt borttappad jacka. Blir den verklighet kan den som hittar produkten skanna en QR-kod och få kontaktuppgifter till ägaren.
– Vi har experimenterat lite kring vad som ger våra kunder mervärde. Sedan har vi en del beslut att fatta – om det är en sådan här ”lost and found”-funktion eller något annat som kan tillföra mest kundnytta, säger Anna-Karin Dahlberg.
Vad är era tips till andra som också vill börja med produktpass?
– Jag skulle börja med att se över vilken produktdata man har idag och hur den är strukturerad. Och om den inte är strukturerad för varje produkt så skulle jag strukturera upp den.
Anna-Karin Dahlbergs viktigaste råd
• Gör en intern risk- och nulägeskartläggning
• Inventera vilken produktdata ni redan har strukturerad.
• Identifiera vilka dataluckor som finns i förhållande till de kommande kraven i ekodesigndirektivet och digitala produktpasset.
• Säkerställ att grunddata finns på plats och är strukturerad
• Organisera data så att den enkelt kan föras in i Digitala Produktpass när kraven träder i kraft.
• Fokusera på de delar man i princip vet kommer att krävas, som:
o skötselråd
o materialinnehåll
o annan grundläggande produktinformation
• Prioritera det basala innan det avancerade
• Börja med att ordna och kvalitetssäkra den data som redan finns.
• Vänta med mer komplex data – som klimatavtryck per produkt – eftersom det innebär betydligt större arbetsinsatser.
• Säkerställ att all grunddata fungerar på produktnivå
• Målet är att varje plagg/produkt ska ha komplett och strukturerad information som kan användas direkt i ett framtida digitalt produktpass.
