Målstyrning stressar rektorer

På 1990-talet ersattes den regelstyrda skolan med den målstyrda. Det är nu 20 år sedan och innebar att ansvaret för verksamheten flyttades från stat till kommuner, och vid varje skola tillsattes en rektor med mer ansvar och fler funktioner.

I en ny avhandling vid Umeå universitet har Erik Lindberg följt hur målstyrningen infördes i den svenska gymnasieskolan, och vilka effekter förändringen har fått på rektorernas ledarroll.

Handlingsutrymme och stress

Studien visar att många skolledare känner sig stressade.

Jämför man då och nu så hade det regelstyrda systemets rektorer ett tydligare uppdrag, men också små möjligheter att finna nya lösningar. Dagens skolledare har ett större handlingsutrymme, men upplever ofta rollen som oklar.

En starkt engagerad rektor förtydligar ofta sitt uppdrag själv, något som bidrar till ett bättre ledarskap. Samtidigt ökar risken för att bli överbelastad, vilket kan få negativa konsekvenser för personens hälsa.

– Många skolledare är mycket engagerade och jobbar väldigt hårt och det kan vara en idé att diskutera hur det nya systemet påverkar skolledarnas prestationer, menar Erik Lindberg.

Tidigare studier har visat att ju mer konflikter och otydligheter det finns i en ledarroll, desto mindre effektiv blir rollinnehavaren

– Det är viktigt att designa en roll där skolledare kan stimuleras utan att bli ineffektiva, konstaterar Erik Lindberg.