LKAB-maskningen
I februari avslöjades det att 20 gruvarbetare på LKAB rapporterat felaktig övertid via kollegor under nästintill varje helg under två års tid.
– En märklig detalj med LKAB-affären och många andra uppmärksammade fall av maskning är att verksamheten tycks ha rullat på trots frånvaron, säger Roland Paulsen. Det är först när man jämfört inloggningsdata eller tittat på den anställdes internettrafik som maskningen avslöjats. Det väcker många frågor. Exempelvis kan man undra vad problemet är så länge jobbet görs? säger Roland Paulsen.
Tvingas till tomt arbete
I avhandlingen framkom att anledningen till maskning skiljer sig mellan de intervjuade. Vissa gjorde det av egoistiska skäl, för att de inte upplevde att jobbet eller arbetsuppgifter var meningslösa eller inte angick dem. Andra gjorde det av hämndbegär mot chefen eller företaget och några av ideologiska skäl, att de inte ville bidra till ett samhällssystem som de kände sig utnyttjade av. Det visade sig också att tomt arbete kunde ske mot den anställdes vilja.
– Det kan börja med att man får längre tid på sig för att utföra en viss arbetsuppgift än vad som egentligen behövs vilket först upplevs som något positivt men med tiden blir alltmer tråkigt. Man talar ibland om ”boreout” som diagnos för anställda som har extremt tråkigt på jobbet. Ju längre tiden går desto svårare blir det att ta sig ur det, säger Roland Paulsen.