Magnus Gissléns avhopp från Folkhälsomyndigheten är inte bara en fråga om en enskild tjänsteman – utan en berättelse om hur en hel organisation hanterar kritik. I många fall fungerar visselblåsning som ett test på organisationers kvalitetskultur – och Folkhälsomyndigheten får underkänt.
När kritik blir ett hot – inte en resurs
Kvalitetsarbete Magnus Gissléns avhopp från Folkhälsomyndigheten är inte bara en fråga om en enskild tjänsteman – utan en berättelse om hur en hel organisation hanterar kritik. I många fall fungerar visselblåsning som ett test på organisationers kvalitetskultur – och Folkhälsomyndigheten får underkänt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
”I dag finns inte en enda läkare eller person med djupare medicinsk kompetens i myndighetens ledningsgrupp”, skriver Magnus Gisslén i en debattartikel i Dagens Nyheter under måndagen. Det är samma dag som han offentliggör att han sagt upp sig som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Ett prestigefyllt uppdrag, speciellt i efterdyningarna av pandemin. Tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell bidrog till att ingjuta starkt förtroende för myndigheten hos allmänheten. Kanske lite för starkt förtroende, om man ska fråga Magnus Gisslén. Hans avhopp planerades efter att ha fått besked om att hans uppdrag skulle avslutas. Han menar att det var hans engagemang för att förbättra och utveckla myndigheten som störde ledningen.