Det är Sverige som har lett arbetet med den nya standardserien och som utöver utsläpp i värdekedjan även inkluderar inlagring i skog och produkter, samt potential för undvikna utsläpp.
Ny standardserie skapar ramverk för träbaserade produkters klimatpåverkan
Standarder
En ny internationell standardserie ska ta ett bredare grepp kring trä- och träbaserade produkters klimatpåverkan.
– Standardserien kan räkna ut klimatnyttan för hela den svenska skogsnäringen, säger Maria Gustafsson, projektledare på Sis.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Hittills har redovisningen av växthusgasutsläpp ofta varit fokuserad på organisationens värdekedja och till viss del även inlagringen av kol i skogen. I och med det har två stora klimatnyttor med trä och träbaserade produkter ofta missats eller i vissa fall tillgodoräknats andra sektorer. Det handlar om att de lagrar biogent kol under hela livstiden.
Nu lanseras en ny standardserie som erbjuder en heltäckande metod för bedömning och rapportering av trä och träbaserade produkters klimatprestanda. Den består av tre globala standarder kopplade till träbaserade produkters klimatpåverkan på organisationsnivå, eller annan aggregerad nivå, och har fyra komponenter:
Skogens kolbalans. Beräkning av exempelvis effekter av skötselåtgärder och uttag av träråvara, men även storskaliga störningar som skogsbränder. Utöver inlagringen i själva träden hanteras också övriga kolpooler, såsom mark och död ved.
Inlagring av biogent kol i träbaserade produkter. Beräkning av det kol som träbaserade produkter lagrar och som inte når atmosfären så länge produkten är i bruk. För långlivade produkter som trähus kan det röra sig om mycket lång tid. Klimatnyttan av återvinning och återbruk ingår i den här komponenten.
Utsläpp längs värdekedjan. Beräknar till exempel utsläpp från skogsmaskiner, transporter och industriprocesser.
Potentiellt undanhållna utsläpp. Beräknar de undvikna utsläpp som kan finnas när träbaserade produkter ersätter en produkt av ett fossilt eller annat klimatintensivt material, som betong eller glas. Standardserien visar hur dessa potenialer kan beräknas och ger även default-värden för vissa produktsortiment.
Sis kommitté för hållbara processer för skog och skogsbaserade produkter har påverkat standardseriens innehåll och därmed också hur hela världen kommer att beräkna trä och träbaserade produkters klimatprestanda framöver.
– Modellen ger en helhetssyn på klimatnytta för organisationer inom den skogliga sektorn samt andra tillverkare av träbaserade produkter. Tanken är att resultaten kan användas i exempelvis hållbarhetsrapporter. Standardserien kan även användas på andra aggregerade nivåer, som att räkna ut klimatnyttan för hela den svenska skogsnäringen, säger Maria Gustafsson, projektledare på Sis och sekreterare i den internationella arbetsgrupp som skrivit standarderna.