Inga produkter i varukorgen.
Offensiv kvalitetsutveckling på samhällsnivå
Ekonomiska och sociala förändringar med ekonomiska nedskärningar på olika nivåer i samhället gör det viktigt att hitta nya sätt att arbeta med samhällsutveckling på lokal nivå. En studie av Maria Fredriksson vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning vid Luleå tekniska universitet, visar hur ett samhälle kan använda offensiv kvalitetsutveckling som stöd för lokal samhällsutveckling.
Offensiv kvalitetsutveckling förknippas traditionellt med tillverkning och industri. Fokus har varit på effektivare processer, lägre kostnader och nöjdare kunder. Arbetssätt och verktyg inom kvalitetsutveckling som utvecklats för de kommersiella och offentliga sektorerna har nu börjat komma till nytta även inom andra områden, till exempel icke-vinstdrivande organisationer i tredje sektorn. Systematiskt förbättringsarbete är inte bara begränsat till arbetsplatser utan kan även genomföras i lokala samhällen av invånarna själva i samverkan för att öka deras livskvalitet.
I USA finns exempel på samhällen som arbetar med samhällsutveckling baserat på tankarna från kvalitetsutveckling. I Pensacola, Florida har människor från olika sektorer gått samman för att skapa ett ”kvalitetssamhälle” och samhällen i Kalifornien, Wisconsin och Arizona har etablerat ömsesidigt fruktbara partnerskap mellan skolor, kommunledning och privat affärsliv. Dessa exempel visar hur man försöker se samhället eller kommunen, som ett system där olika parter samverkar för att åstadkomma förbättringar.
Offensiva Åseda
Det finns också samhällen i Sverige som driver arbete baserat på tankar från kvalitetsutveckling. Mest omfattande är Offensiva Åseda. Åseda tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län hade i början av 1900-talet en negativ utveckling beroende på utflyttning. Företagen fick svårt att rekrytera personal och servicen minskade. Några ortsbor med erfarenhet av kvalitetsarbete i näringslivet startade ett projekt för offensiv kvalitetsutveckling på samhällsnivå. Arbetet organiserades i en ideell förening, Offensiva Åseda, som byggde upp ett nätverk av styrelse, rådgivare, sponsorer och projektledare samt 12 olika områdesgrupper. Föreningen har skapat en värdegrund för samhällsutveckling som bygger på SIQs modell för kundorienterad verksamhetsutveckling, med medborgaren i centrum. Utifrån visionen ”Offensiva Åseda är ett attraktivt tillväxtsamhälle med ständigt lärande medborgare som skapar livskvalitet och andra värden för varandra genom ömsesidig samverkan i samhällets processer” har en strategiplan och en aktivitetsplan skapats.
Nya arbetstillfällen
Med samhällsföreningen som drivmotor och stöd har man skapat ett innovationssystem i samverkan med näringslivet, föreningslivet och det politiska systemet. Detta bygger på utvecklingssamarbete och ger aktörerna gemensamt lärande och ny kunskap i ett livslångt perspektiv. Exempel på resultat som nåtts är förbättrad närmiljö och rikstäckande gymnasieutbildning, som genererar kvalificerad personal till det lokala näringslivet. Vidare har en positiv utveckling kunnat noteras vad gäller arbetstillfällen i samhället. Bland annat har områdesgruppen service, som har små serviceföretag på orten som medlemmar, genom sin samverkan skapat nya arbetstillfällen.
Förbättringar
Industrigruppen anordnar gemensamma program för kompetensutveckling. Gruppen arbetar för ökad inflyttning till Åseda på så sätt att den som kan tänka sig flytta till orten får förtur vid anställning. Ortens dominerande företag Profilgruppen AB ingår i gruppen och arbetar i sin egen verksamhet med kvalitetsutveckling. Ledande personer på företaget är aktiva och engagerade i samhällsutvecklingen i Åseda. Förbättringsarbetet har till stor del bedrivits i de olika områdesgrupperna, som representerar ortsbornas roller i samhället, till exempel föräldrar, skola, ungdom, handel, service och omsorg. Delmål sätts, möjligheter och problemlösningar identifieras och idéerna realiseras. Demings PDSA-hjul, Plan-Do-Study-Act används som en mental bild för att driva förbättringar.
Slutsatser av studien
I en vetenskaplig studie har Offensiva Åseda analyserats, det vill säga hur kvalitetsarbetet organiseras och bedrivs. Resultaten från intervjuer och en enkät analyserades utifrån teorier för kvalitetsutveckling och jämfördes med erfarenheter och modeller från USA. Resultaten visar att det ledarskap som krävs för denna typ av samhällsutveckling och som handlar om att engagera obetalda och frivilliga personer behöver vara mjukare och mer diplomatiskt än inom ett företag. De styrkor som deltagarna ser som viktigast är att man uppnått större trivsel i samhället. Man anser att det gått bra att utnyttja kvalitetstekniska arbetssätt samt att många delmål verkligen har uppnåtts. En annan styrka är att ledarna av projektet har stor kunskap om kvalitetsutveckling.
Bland de svårigheter som framkommit är problem med byte av ledare, ett behov av kvalitetsutbildning inom områdesgrupperna, samt brist på engagemang hos politiker och myndigheter. Många hushåll deltar i föreningen, men det är svårt att värva nya medlemmar och att få acceptans bland dem som inte deltar. Eftersom arbetet är frivilligt, ställer det stora krav på ledarskapets legitimitet. Situationen är intressant för teoretiska studier, eftersom offensiv kvalitetsutveckling oftast används inom organisationer med kvantitativa mål och en traditionell ledarstruktur.
I fas 3 är rutinerna väl etablerade och de första ledarna kan ersättas vid behov. Innan dess bör arbetet ha uppnått en legitimitet, så att fler medborgare kan engageras och så att andra intressenter (till exempel politiker) samverkar med projektet.
Nästa steg i forskningsprojektet är att i samverkan med några samhällen testa och vidareutveckla denna modell för offensiv samhällsutveckling.
