Inga produkter i varukorgen.
Ny rapport: Fler lärare ger inte bättre resultat – enligt nationella proven
Skola Kunskapsbidraget infördes för att stärka jämlikheter i svensk skola och höja kvaliteten i undervisningen i socioekonomiskt svaga områden. Men stödet har inte haft någon mätbar effekt, visar ny rapport.
Foto: Stock Adobe.
Kunskapsbidraget infördes 2018 för att öka jämlikheten i svensk skola och höja kvaliteten på undervisningen i socioekonomiskt svaga områden. Bidraget har vuxit från 1 miljard till 8,2 miljarder kronor per år, och storleken per elev beror på hur stor andel som bedöms riskera att inte bli behöriga till gymnasiet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att skolor med många elever från svagare socioekonomisk bakgrund redan före bidraget hade högre lärartäthet än andra. Kunskapsbidraget har förstärkt denna trend, särskilt i årskurs nio.
Trots detta visar studien att elevernas resultat på nationella proven inte förbättrats i dessa områden. Resultatskillnaderna mellan skolor i starka och svaga områden består, och den samlade effekten i årskurs 3, 6 och 9 är nära noll.
Däremot anses Kunskapsbidraget ha bromsat en negativ utveckling av utbildningskvaliteten i utsatta områden.
– Forskning visar ofta att ökade resurser leder till bättrade elevresultat. Men tidigare studier av kompensatoriska satsningar har gett blandade resultat. Att skillnaderna i provresultat i genomsnitt inte har minskat trots fler lärare i skolor med större utmaningar kan ha flera förklaringar, fortsätter han. En är att huvudmän med svagare elevsammansättning redan hade högre lärartäthet före Kunskapsbidraget vilket begränsar potentialen för ytterligare effekt. En annan är svårigheter att rekrytera och behålla erfarna och välutbildade lärare, säger Olof Rosenqvist, forskare vid IFAU, i ett pressmeddelande.
