Inga produkter i varukorgen.
Dagens hyressystem är ett kvalitetsproblem – kostar samhället 13,6 miljarder
Förbättringsarbete Svensk hyresmarknad präglas av långa köer, ineffektivt bostadsutnyttjande och ökande segregation. Hyresregleringen cementerar ojämlikheter, gynnar äldre och höginkomsttagare – och håller unga och resurssvaga hushåll utanför bostadsmarknaden. Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare.
Foto: Ines Linder
– Hyresregleringen är systempåverkande och frånskilt från hur man värdera hyresrätter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det säger KTH-forskaren Herman Donner som gjort en studie om hyresregleringens påverkan på bostadsmarknaden i Stockholm på uppdrag av Stockholms Handelskammare, under tisdagens seminarium.
Hans studie visar att hyresregleringen systematiskt premierar äldre med högre socioekonomiskt kapital som ackumulerats över tid. Unga och studerande tvingas istället betala mer för mindre attraktiva lägenheter utanför innerstaden. Det är främst ett huvudstadsproblem, i många mindre städer finns det nyproducerade hyresrätter som ofta står tomma, menar forskaren.
Det centrala problemet är kötiderna i sig. Störst hyresrabatter, alltså skillnaden mellan marknadshyran och den reglerade hyran, gör de som kanske är i minst behov av en bostad – äldre som redan bor i en köpt bostad. Genom bostadsbidrag leder ojämlikheten till en välfärdsförlust på 13,6 miljarder kronor, enligt Herman Donners beräkningar.
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, påpekar att det finns tydliga exempel på städer som löst problematiken med bättre värderade hyresrätter.
– Malmömodellen är ett bra exempel som istället tar hänsyn till bruksvärdet, säger Martin Hofverberg.
Leif Nysmed (S), ledamot civilutskottet, menar att kötidssystemet bör ses om för att öka jämlikheten på bostadsmarknaden.
– Det kan behöva vägas in andra parametrar. Sedan behöver man även se över hur andrahandsuthyrningssystemet fungerar och motverka den svarta marknaden, säger han under seminariet.
