Patientsäkerhet får 400 miljoner kronor

Idag höll regeringen och SKL pressträff för att informera om överenskommelsen för ökad patientsäkerhet. Socialministern Göran Hägglund, ordföranden för SKL Anders Knape samt Socialstyrelsens generaldirektör Lars Erik-Holm informerade på Rosenbad om de 400 miljoner kronor som ska delas ut till de landsting som uppnår de nya hårdare målen för patientsäkerhet.

– Vi välkomnar de här insatserna som görs från regeringens sida. Våra medlemmar får ytterligare incitament för att strukturera det här arbetet på ett bättre sätt, säger Anders Knape på SKL.

Tvätta händerna

Han menar att goda resultat lätt kan uppnås med enkla medel så som att förbättra handhygienen, byta kläder, undvika smycken samt att minska utskrivningen av antibiotikaläkemedel vilket leder till en bättre patienthälsa på sikt.

Många av vårdskadorna är sådana som relativt enkelt skulle kunna undvikas med bättre patientsäkerhetsarbete. Allt som allt finns idag 630 000 undvikbara vårddygn, vilket kostar sjukvården fem miljarder kronor.

– Det är pengar som kan användas bättre än till att reparera det som gått sönder på vägen, säger Göran Hägglund.

Den nya patientsäkerhetslagen som träder i kraft den 1 januari skärper kraven på vårdgivaren att göra allt för att förhindra vårdskador. En patientsäkerhetsberättelse ska skrivas varje år och kraven på att anmäla riskindivider som slarvar eller missbrukar läkemedel hårdnar. Även tillsynen på de enskilt yrkesverksamma ska skärpas liksom återkallelse av legitimation. Detta för att undvika att bara fokusera på den vårdmedarbetare som råkar befinna sig sist i en felande kedja när patientsäkerheten väl brister.

Bättre ledningssystem

Lars-Erik Holm på Socialstyrelsen menar att landstingens ledningssystem generellt misslyckas med att i grunden genomsyra hela verksamheten. De system som redan finns används inte fullt ut. Med de skärpta kraven på patientsäkerhet får landstingen ett värdefullt instrument att förbättra patientsäkerheten.

– Vi tror på öppna jämförelser, säger Lars-Erik Holm.

På frågan om inte de landsting som inte lyckas så bra med patientsäkerheten borde få pengar till att utveckla patientsäkerhetsarbetet istället för de som redan når målen svarar Göran Hägglund:

– Genom åren har staten satsat enormt mycket pengar, 46 miljarder kronor. Det innebar att man permanentade system som inte levererade tillräckligt bra.

Han får medhåll av Anders Knape på SKL som menar att de skärpta kraven mottagits positivt eftersom prestationssystemet uppmuntrar kvalitet och sporrar till resultat. Han ser därför gärna att metoden öppnas upp till att appliceras på fler områden.

– Frågan som ställs i ledningsorganen blir ”Varför får vi inte del av de här pengarna som andra får?”. Jo för att vi inte levererar tillräckligt bra, säger Anders Knape.

Så ska pengarna fördelas

Under 2011 avsätter regeringen 500 miljoner kronor i stadsbudgeten för att utveckla patientsäkerheten. För 2012-2014 har regeringen beräknat 675 miljoner kronor per år. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för det prestationsbaserade stimulansbidraget. För 2011 betalas pengarna ut till landstingen i slutet av året baserat på uppnådda resultat januari-september. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2014 och revideras årligen.