– Vår bild är att skolledare har höga ambitioner men att administrativa uppgifter ofta står i vägen för att vara de pedagogiska ledare de vill vara, säger Agneta Cederbom, ordförande för Lärarförbundets skolledarförening.
Enligt Lärarförbundet visar flera internationella undersökningar att de mest framgångsrika skolnationernas rektorer ägnar cirka 80 procent av sin tid till att besöka klassrum, handleda och följa lärarnas arbete. I en undersökning från Lärarförbundet kommer endast fem procent av svenska skolledare upp i denna nivå.
Tuffast chefsjobb
Enligt en SCB-undersökning som Lärarförbundet och TCO presenterade för ett år sedan har skolledarna i en jämförelse det tuffaste chefsjobbet. Över 80 procent av cheferna i skolan känner ofta av en för hög arbetsbelastning och många att kraven på dem som chefer har ökat väsentligt de senaste åren. Skolledare har överlag fler medarbetare och anser sig ha minst möjlighet att påverka den egna organisationen.
– Skolledare har ofta 50-60 direkt underställda att arbetsleda, ha utvecklings- och lönesamtal med och utöva det pedagogiska ledarskapet för. Detta samtidigt som entydig ledarskapsforskning hävdar rimliga medarbetargrupper om maximalt 20 personer. Ska vi kunna rekrytera bra rektorer i framtiden måste både dessa arbetsvillkor och lön förbättras, säger Agneta Cederbom.
Vidare analys om villkor
Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin tror att Skolinspektionens bild stämmer överens med verkligheten men menar att man måste analysera orsakerna till varför det pedagogiska ledarskapet brister och vad man kan göra åt det.
– Jag ifrågasätter inte rapportens innehåll, men jag efterlyser även positiva bilder av rektors ledarskap. Många skolor har skickliga rektorer och alla skolor har starka sidor, säger Lars Flodin. Bilden måste balanseras. Man kan inte granska och bara presentera listor på brister och tillkortakommanden, säger han och efterfrågar en vidare analys om vilka förutsättningar rektorer har.