Riksrevisionen: Projektmedel finansierar för mycket av krisberedskapen

Krisberedskap Statsbudgeten speciella anslag för krisberedskap till länsstyrelser och olika myndigheter som ges i form av projektmedel går i många fall till ordinarie verksamhet. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport.

Riksrevisionen: Projektmedel finansierar för mycket av krisberedskapen
Mikael Halapi, chef för avdelningen effektivitetsrevision.

– Det finns tecken på att många myndigheter huvudsakligen finansierar sitt krisberedskapsarbete med hjälp av projektbidrag. Så är inte systemet tänkt att fungera. Om regeringen vill fortsätta att använda tillfälliga projektbidrag bör den överväga att göra förändringar, säger Mikael Halápi, chef för Riksrevisionens avdelning för effektivitetsrevision i ett pressmeddelande.

Anslaget 2:4 Krisberedskap kom till för att finansiera projekt för att göra samhällets krisberedskap bättre, men det var inte meningen att det skulle finansiera det ordinarie krisberedskapsarbetet. Riksrevisionen pekar på farorna när så blir fallet – det brister i kontinuitet och långsiktig planering och myndigheterna blir beroende av projekten, men saknar sedan egna medel att ta tillvara resultaten av dem.

Projektbidragen utgör numera en mer eller mindre permanent delfinansiering av länsstyrelsernas grundläggande krisberedskapsarbete, konstaterar man.

Nu ger Riksrevisionen regeringen rådet att se över systemet, särskilt huruvida länsstyrelserna ska finansiera så mycket av sin krisberedskap med dessa medel och om MSB ska fördela projektmedel ur stödet till sin egen verksamhet.

Ladda ned och läs hela rapporten

 

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste