Rökpolicyn som innebär att ingen får röka under arbetstid har gett resultat. De 13 miljonerna har sparats in på grund av minskad sjukfrånvaro och förlorad arbetstid. Hela 89 procent av alla medarbetare har varit positiva till rökförbudet och många medarbetare har slutat röka och snusa. Mer än en fjärdedel av dem som röker har tänt färre cigaretter per dag. Dessutom har rökstoppet påverkat personer i medarbetarnas närhet som brukare och familj. Däremot visar utvärderingen att det krävs fler åtgärder för att minska den passiva rökning som medarbetare utsätts för som jobbar med en brukare, till exempel i hemtjänsten.
Enligt Statens Folkhälsoinstitut står passiv rökning på arbetsplatsen för fler dödsfall än arbetsplatsolyckor. Totalt kostar rökning samhället 30 miljarder kronor per år i produktionsbortfall, sjukvårdskostander och sjukfrånvaro.
Det kan chefen göra
Rapporten ”En rökfri arbetsmiljö” föreslår att en chef införlivar tobaksfrågan i samtalet kring arbetsmiljö. Ett sätt kan vara att utarbeta ett fakta- och bildmaterial som uppdateras årligen och används en gång per år för att diskutera frågor om rökning. Frågor som kan diskuteras är: Hur ska arbetsplatsen förhålla sig till rökare som går ut och tar en paus varje timme? Och vad ska en anställd säga till en brukare som tänder en cigarett? Ett annat förslag är att ta upp frågan om tobak under medarbetarsamtalet som en miljö- och hälsofråga.