
Helén Vedlé konstaterar att det inte helt går att stoppa stressen.
Arbetsmiljö Är du händelsehoppare eller skjutaupparen? Arbetsmetodikexperten Helén Vedlé ser flera olika typer av beteenden som hindrar ditt arbetsflyt och som skapar onödig stress. Vilken typ är du? Här ger Helén Vedlé sex tips för en stressfri höst.

Helén Vedlé konstaterar att det inte helt går att stoppa stressen.
– Det är inte ens önskvärt. För stress behövs för överlevnad i kritiska situationer. Men man kan själv påverka sin stressnivå på jobbet en hel del genom medvetenhet, kunskap och ett ändrat beteende, säger Helén Vedlé som, tillsammans med planeringsexperten Rune Nilsson, skrivit boken ”Sluta stressa på jobbet”.
Ibland upplever man att det man gör har ett flyt. Men Helén Vedlés råd är att inte sitta och vänta på att uppleva flow.
– Genom tekniker och motivation går det att få in nya positiva vanor som gör att man oftare upplever det flyt man önskar. När man har flyt minskar också stressen, konstaterar Helén Vedlé.
Helén Vedlé menar att grunden för att få flyt är prioritering mellan arbetsuppgifter och planering av veckan.
– Har du för mycket att göra måste organisationen ses över. Vi klarar av att ha ett högt arbetstempo en tid. Men i längden går det inte att ha en för hög arbetsbelastning. För att inte ”gå in i väggen” måste man se över mängden arbete och arbetssättet och den som är företagare måste fokusera på mål och ambition.
Hon betonar att hjärnan inte klarar av att göra flera saker samtidigt.
– Multitasking är en mycket ineffektiv metod, men som vi ofta fastnar i när vi är stressade. Vi hinner inte koncentrera oss och välja ut vad som är viktigt.
Här är Hélen Vedlés sex steg till att minska onödig stress.
Vilken stresstyp är du?
I boken lyfter författarna fram olika typer av beteenden som kan hindra arbetsflödet och skapa onödig stress. Vilka beteenden kan skapa onödig stress hos dig? (Klicka på bilderna nedan.)
Händelsehopparen styrs av yttre signaler. Signalen kan vara till exempel telefon, e-post, chatt, kollega eller besökare. Om du har lätt för att hoppa på alla nya yttre signaler och utföra de uppgifterna istället för att fortsätta med det du höll på med kan det hända att du är en händelsehoppare.
Snuttaren hoppar mellan uppgifter och styrs av yttre och inre signaler. Man hoppar från en uppgift till en annan utan att avsluta. Dessa personer är inte koncentrerade utan mycket splittrade. De mår inte särskilt bra och orkar inte ta tag i arbetet. Frustrationen styr dem till att jobba lite här och lite där. Gärna med enkla, roliga uppgifter, kanske inte viktiga och inte ens bråttom, berättar Helén Vedlé.
Mejlnarkomaner finns både på jobbet och privat. Så fort det kommer ett nytt mejl öppnar de och läser det. De flesta som författarna till boken ”Sluta stressa på jobbet” möter får 20–40 mejl om dagen exklusive reklam och nyhetsbrev. Om du räknar med att varje mejl i snitt tar 1–3 minuter att läsa inklusive att svara något kort blir det 1–2 timmar om dagen exkluderat alla mejl som tar längre tid att besvara. Om man får 40 mejl om dagen och jobbar 8 timmar blir man i snitt avbruten var tolfte minut.
Skjutaupparen har svårt att ta beslut. De förhalar och skjuter på en viktig uppgift till sista stund. Gamla arbetsuppgifter som ligger tar kraft. Att åtgärda dem går ofta fortare än man tror.
Tidsoptimisten vill att det ska gå fort. Tidsoptimisten fördröjer en förflyttning, att påbörja en uppgift eller att uppskatta tidsåtgång.
Behagaren låter andras behov gå före de egna. Dessa personer har svårt att säga nej om någon ber om hjälp.
Arbetsälskaren som tycker att det är otroligt roligt att arbeta, känner att behov och drivkrafter tillfredsställs genom jobbet. Arbetsälskaren låter arbetet bli en lite för stor del av livet.