Inga produkter i varukorgen.
Svensk vård borde ta efter Finland – ”Inte en räls utan ett mycel”
Digitalisering Finland har byggt en nationell infrastruktur där olika system kan förstå varandra – till nytta för både patienter och personal. Sverige borde ta inspiration av Finlands framgång för att snabba på utbyggnaden av digital infrastruktur inom vården, menar Johan Magnusson, professor och föreståndare på Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet.
Foto: Adobe Stock
Han är en av flera sakkunniga som skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet under måndagen. De ställer frågan: ”Hur många år kommer det ta innan vi har en nationell infrastruktur värd namnet på plats?”.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Finland har ett nationellt infrasystem, Kanta, där vårdcentraler, apotek, privata aktörer och socialtjänst agerar samlat. Patientens eller brukarens data följer individen. Informationen finns lättillgänglig för alla, vilket sparar 20-30 minuter per besök. Den nationella infrastrukturen har också förbättrat läkemedelssäkerheten genom att vården kan se alla läkemedel en patient fått, med ett digitalt läkemedelskort.
Finlands framgång beror på tre avgörande faktorer, skriver Johan Magnusson med flera i debattartikeln:
Man valde tidigt nationell samordning framför regional och kommunal splittring. Detta möjliggjorde enhetliga standarder och snabbt informationsutbyte.
Systemet byggdes enligt principen ”offline first” med robust redundans, så att kritisk patientinformation är tillgänglig även vid driftstörningar.
Det finns en transparent och proaktiv incidenthantering där AI-stödd teknik används för att snabbt identifiera och neutralisera hot. Det har skapat både trygghet och förtroende för både patienter och vårdpersonal.
Nu uppmanar debattörerna Sveriges regering att införa en nationell och samordnad vårdinfrastruktur, inspirerad av finska Kanta.
– Tekniken finns, problemen beror enbart på styrfilosofin. Det skapar en inlåsningseffekt, det är kostnadsintensiva åtgärder som krävs men de samhällsekonomiska kostnaderna blir högre av att varje enskild region gör en egen abrovinkellösning. Vem ska ta notan?, säger Johan Magnusson.
Han menar att nuvarande digitaliseringsminister Erik Slottnér är den första som verkligen förstått vikten av det digitala, men allt för många förknippar frågan om en gemensam infrastruktur med ideologiska ställningstaganden.
– Det handlar inte om att centralisera eller förstatliga vården. En nationell infrastruktur är snarare en möjliggörare för decentralisering av vården. Man måste enas om en standard för att kunna skicka brev, annars går det inte att kommunicera via brev, säger Johan Magnusson.
– Den digitala infrastrukturen har länge beskrivits som en räls, men det bör snarare byggas som ett mycel som utvecklas i takt med nya upptäckter.
Den absolut viktigaste reformen som krävs just nu är att E-hälsomyndigheten får föreskriftsrätt, menar Johan Magnusson.
– E-hälsomyndigheten måste få rätt att föreskriva gemensamma standarder och krav på anslutning. Det finns inget alternativ – annars tar det 50 år till innan varje region ansluter sig.
Trycket ökar av nya krav från EU, som European Health Data Space.
– För att kunna uppfylla förväntningarna måste Sverige ha en gemensam digital vårdinfrastruktur på plats, menar Johan Magnusson.
Staten bör ta på sig en roll som både möjliggörare och garant för efterlevnad.
– Det kräver tydligt scope, smal styrning och konsekvent uppföljning, säger Johan Magnusson.
