Inga produkter i varukorgen.
Utländska namn fortfarande nackdel för jobbsökande
Arbetsmarknad Arbetsgivare väljer i högre grad bort sökande med ett utländskt klingande namn, enligt en ny fältstudie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. En grupp är särskilt drabbad.
De uppdiktade sökande hade likvärdig kompetens. Foto: StockAdobe
Utrikesfödda och olika typer av minoriteter är ofta överrepresenterade inom lågkvalificerade och lågbetalda arbeten såsom städare, taxichaufförer, snabbmatskockar, bud, med mera. Syftet med studien från IFAU var att undersöka om arbetsgivare bidrar till att upprätthålla segregationen genom att kanalisera utrikesfödda och deras barn till dessa typer av arbeten.
Under perioden 2013–2019 skickade forskarna ut drygt 7000 fiktiva jobbansökningar. Ansökningarna tilldelades slumpvis svenska och utländska namn. Alla de fiktiva sökande gavs en likvärdig svensk utbildning och de sökte jobb inom ett 15-tal yrken.
Män med utländskt klingande namn hade en betydligt sämre förutsättningar att bli kontaktade inom yrken där få utrikesfödda jobbar. Arbetsgivare i några av de mest invandrartäta yrkena som städare och fordonsförare gjorde ingen större skillnad på sökande med olika namn. För kvinnor fanns ingen tydlig skillnad i återkoppling från arbetsgivare i yrken med hög respektive låg andel utrikes födda.
Enligt Moa Bursell, en av forskarna bakom studien, kan det handla om stereotyper och idéer om olika gruppers sociala status. Hon hoppas att forskningen kring etnisk yrkessegregering på arbetsmarknaden ska få ännu större utrymme.
– Att identifiera problem och få kunskap om dem är en förutsättning för att till exempel kunna formulera träffsäkra policies som minskar ojämlikhet och som motverkar segregation.
Varför tror du att den här typen av diskriminering fortfarande är så pass utbredd i Sverige idag?
– Den är inte bara utbredd i Sverige. Vi ser liknande mönster i andra länder där liknande studier genomförts. Men det vi sett i just den här studien är att det är lägre diskriminering i yrken där utrikesfödda redan arbetar, och högre i yrken där utrikesfödda arbetar i lägre utsträckning. Det gör att diskriminering spär på segregationen på arbetsmarknaden.
Hur kan man fortsätta undersöka det här ämnet?
– Det vore intressant med en mer djupgående intervjustudie som intervjuade arbetsgivare i olika yrkessegment och frågade dem frågor som relaterar till det vi hittat i det här experimentet.
